God kaliber

P1:s Kaliber bjuder på fin journalistik när de låter tre av sina reportrar byta identitet och wallraffa hos Sverigedemokraterna under ett halvår.

Check it out.

Media: DN, Aftonbladet, SvD.

Studenter mister bostadsbidraget

Ännu ett av studiesociala utredningens förslag läckte ut i gårdagens Rapport. Som vanligt kan jag inte låta bli att förundras över hur utredningen egentligen har tolkat sina direktiv:

En kommitté ska, med utgångspunkt i att studiemedelssystemet och de sociala trygghetssystemen ska samverka på ett optimalt sätt, överväga och föreslå åtgärder vad gäller studerandes ekonomiska och sociala situation. Åtgärderna ska syfta till att den studerande har möjligheter att försörja sig och leva ett tryggt liv under sin studietid.

På vilket sätt är det optimalt att studenter inte har möjlighet att arbeta under sommaren utan att bli av med det bostadsbidrag som de sannolikt är i ett mycket stort behov av, förutsatt att de nu har lyckats ta sig igenom det nålsöga som Försäkringskassans regler utgör? Man undrar.

Fler: SSCO.

Bakgrund avgör framtid

Enligt den analys som Högskoleverket offentliggjorde idag, så är de svenska ungdomarnas geografiska hemvist – föga förvånande kanske – avgörande för i vilken utsträckning de går vidare till högskolan. Således har endast sju procent av 21-åringarna i värmländska Årjäng börjat studera, medan motsvarande siffra i Danderyd ligger på 70 procent. Räknat länsvis ligger Uppsala och Stockholms län i topp och Jämtlands och Gotlands län i botten.

Exakt vad som ligger bakom skillnaderna går HSV inte in på, men det är naturligtvis lätt att dra paralleller till den statistik som visar att benägenheten att börja plugga påverkas av föräldrarnas utbildningsnivå. Den sociala rörligheten i det svenska samhället lär tyvärr inte förbättras av de förslag som Studiesociala kommittén förväntas lägga fram i början av nästa vecka.

”Värsta bristen på studentbostäder någonsin”

Förra veckan bjöd på ytterligare några inhopp  i media: Ny Teknik (här och här) och Aftonbladet.

Edit: Och Aftonbladet igen.

En helt ny människa?

De statliga budgetunderskotten måste tillåtas växa för att väga upp det kraftiga fallet i den privata sektorns konsumtion och investeringar. Att EU:s finansministrar i veckan påstod att de inte behöver lansera några nya stimulansåtgärder förrän tidigast 2010 är illavarslande.

Är detta ett utdrag från Aftonbladets ledarsida? Eller kanske ett exempel på rödgrön kritik mot regeringens krishantering?

Nej. Citatet ovan är hämtat från Peter Wolodariskis första söndagskrönika som politisk redaktör för Dagens Nyheter. Mannen vars tidigare uppgift tycktes vara att agera ideologisk vakthund, långt ute på den liberala högerflanken – och som utmärkt sig genom hyllningsartiklar till nyliberalismens ikoner, eller en oförställd skadeglädje över det obekväma Arbetslivsinstitutets nedläggning, eller genom att faktiskt stämpla förespråkare av statlig inblandning i ekonomin som ”planekonomer” – har alltså tonat ner sina mer dogmatiska sidor en aning. Dagens Wolodarski talar istället om behovet av politiskt ledarskap, och förklarar att ”(r)egeringen måste tillföra medel till kommunerna och landstingen, för att undvika en våg av uppsägningar inom offentlig sektor”.

Jag kan inte låta bli att förvånas. Antingen var Wolodarskis tidigare hållning en fasad och ett uttryck för trött positionering från en gammal Luf:are som hoppades på en karriär inom Timbro. Eller också har grabben växt till sig under USA-exilen; kanske har Harvard-studierna faktiskt haft avsedd effekt och åstadkommit en viss intellektuell mognad.

Man kan alltid hoppas.

”En myt att svenskar är välutbildade”

… skriver TCO:s Kristina Persdotter på debattsajten Newsmill, och tar upp det faktum att Sverige numera har dalat till en tolfteplats på OECD:s lista över länder med högst andel högskoleutbildade mellan 25 och 34 år. Hon efterlyser en mer strategisk politik för den högre utbildningen, och påpekar att det ekonomiska läget borde föranleda mer långtgående utbildningspolitiska satsningar från regeringens sida.

Den djupa lågkonjunkturen är rätt tid att satsa på att Sverige ska ha en välutbildad arbetskraft, i världsklass. Nu är rätt tid att uppmuntra och ge förutsättningarna till en större andel unga att plugga vidare, rätt tid att uppmuntra de som arbetat ett tag att fylla på sin kunskap.

Det påpekas alldeles för sällan, men de beräkningar som visar att exempelvis Stockholmsregionen står inför en brist på högutbildade är relativt okontroversiella. Samtliga partier är medvetna om (eller borde vara det) vad landstingets utredare konstaterar i RUFS 2010. Därför är det mycket märkligt att antalet högskoleplatser är en fråga som jämt och ständigt partipolitiseras. För vem har egentligen något emot ambitionen om en välutbildad befolkning som står rustad inför konjunktursvängningar såväl som globalisering och strukturomvandling?

Sannolikt ingen, vid sidan av dem som av partipolitisk lojalitet eller genom snävt ideologiska resonemang spär på myten om det så kallade problemet med överutbildning.