Svensk kvalitetsutvärdering underkänns

I går eftermiddag briserade nyheten som en bomb i den svenska högskolesektorn. Högskoleverket (HSV) hotas av uteslutning ur den europeiska organisationen för kvalitetssäkring av den högre utbildningen, ENQA. Förkortningarna och den tekniska diskussionen avskräcker troligen media från att rapportera om debaclet i någon större utsträckning, men det är viktigt att ändå försöka sätta fingret på vad det här innebär: Att Sverige i dagsläget inte uppfyller de europeiska standardkraven för utvärdering, och att vi därmed inte på ett trovärdigt sätt kan mäta kvaliteten på våra högskoleutbildningar.

Det säger sig självt att ett antal problem kommer att uppstå ur detta. Ett handlar om resurstilldelning: Om staten inte klarar av att mäta högskolornas prestationer, vilken princip (i stället för kvalitet) ska då vara vägledande för hur utbildningsmedlen fördelas? Ett annat rör själva kvalitetsarbetet: Om vi inte på ett trovärdigt sätt kan mäta och peka ut vad som är fel eller kunde göras bättre, hur håller vi då jämn takt med utvecklingen av andra universitet och högskolor runtom i världen?

En tredje och mycket viktig fråga handlar om svenska högskolors anseende i andra länder. Vi befinner oss redan nu i ett läge där Sverige har tappat en mycket stor del av de utomeuropeiska studenterna. Hur påverkas vår attraktivitet som studiedestination av att vi numera inte lever upp till europeisk standard vad gäller kvalitetssäkring?

Det är värt att påpeka att ENQA ger mycket höga betyg till Högskoleverket som myndighet. Kritiken gäller närmast uteslutande den politiska styrningen och de principer för kvalitetssäkring som fastslogs av riksdagen när den 2010 antog regeringens proposition Fokus på kunskap. Även om det alltså i formell mening är HSV som ges två år för att rätta till sin verksamhet för att inte uteslutas ur den europeiska gemenskapen, landar frågan ofrånkomligen på myndighetens uppdragsgivare: Utbildningsdepartementet och i slutändan regeringen och riksdagen.

Fler kommentarer: SULF, Christian Stråhlman, Eva Åkesson, Kåre Bremer, Ajour, Åsa Bergenheim, SUHF. UNT tar upp nyheten, liksom P3 Nyheter, Lundagård och Dagens Opinion. Se även ENQA:s utlåtande från april som pdf.

Uppdaterat: Statssekreterare Peter Honeth kommenterar beskedet.

Fokus på jobb och utbildning

Tjänstesektorn har av allt att döma lämnat lågkonjunkturen bakom sig och går mot en stadig uppgång. I dagsläget utgör bristen på kompetent arbetskraft det största hindret för återhämtningen. I en kommentar till detta förklarar Almegas chefekonom Lena Hagman för Dagens Industri att jobbpolitiken måste skifta fokus till att öka tillgången på högutbildad arbetskraft.

Samtidigt rapporterar Tv4 om en skärpt politisk kamp om ungdomsjobben föranledd av att unga träder fram som en alltmer prioriterad väljargrupp. Det är positivt att behovet av breda utbildningssatsningar lyfts fram även i den diskussionen, eftersom det kommer att bli nödvändigt att skapa möjligheter för fler människor att träda in i den kunskapsintensiva tjänstesektor som den svenska ekonomiska tillväxten i allt högre grad vilar mot. I det perspektivet framstår de tämligen brutala nedskärningarna av Komvux som en av den sittande regeringens grövsta missar – ett effektivt sätt att stänga igen karriärvägar i stället för att bredda dem. Detta i ett läge där Sverige kanske mer än någonsin tidigare är beroende av en väl fungerande kompetensförsörjning.

Det återstår att se vilka misstag och initiativ på utbildningsområdet som får en bärande effekt i valrörelsen. Självfallet vore det synnerligen klokt av Alliansen att på vissa punkter svälja sin stolthet och överge den olönsamma sorteringspolitik som alltför ofta tagit överhanden: att bygga upp Komvux igen, återinföra 25:4-regeln och generellt sett bli bättre på att tänka i termer av breddad rekrytering och livslångt lärande. Samtidigt är det viktigt att firma Björklund & Leijonborgs kanske främsta insats på utbildningsdepartementet – regeringens strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet – utvecklas och blir till något bestående.

Sannolikt ligger nyckeln till en fortsatt växande tjänstesektor någonstans här: I insikten om att ett litet land som Sverige tjänar på att fler får chansen till utbildning. I en tätare relation mellan högskolan och näringslivet. I värdet av att förmedla akademins bildningsideal men samtidigt uppmuntra och lära ut ett mer entreprenöriellt förhållningssätt. Vi vet redan att det är detta studenterna efterfrågar.

Almegas rapport i media: Metro, GP, E24, SVT, Sydsvenskan, SvD, DN. Kommentarer: Carina Hägg.

Fredrik Reinfeldt och Thomas Bodström om ungdomsjobben: Nyheter24, DN. Kommentarer: Politikerbloggen1 och 2, Ulla Hamilton, Rasmus Lenefors, Martin Moberg, Thomas Bodström(!), Rasmus (liberal), Peter Andersson, Ulrika Falk, Stefan Wikén, HBT-sossen.

Läs också SFS ordförande Klas-Herman Lundgren på Newsmill, om behovet av en kvalitetsreform.

Uppdaterat: Under morgonen har också beskedet kommit om universitetskanslern Anders Flodströms avgång. En inte särskilt överraskande nyhet efter den offentliga schism som råder mellan Högskoleverket och regeringen sedan en tid tillbaka. Flodström säger själv i ett pressmeddelande att anledningen är en förtroendeklyfta ”som inte går att överbrygga” avseende det nya kvalitetssystemet:

— Jag kan inte stå bakom det system som regeringen vill införa. Det ligger för långt ifrån ett system som jag tror på och från Högskoleverkets förslag som är förankrat i sektorn och bland studenterna.

Sammantaget känns allting ganska otryggt just nu. Flodströms avgång i media: DN, Ekot, E24, Metro, UNT, SvD, GP, Nyheter24, Aftonbladet, Politikerbloggen1 och 2, SVT, Riksdag & Departement, Ny Teknik, Lundagård. SFS kommenterar. Även Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Kåre Bremer, SULF, German Bender, Uppsala studentkår, Lisa Gemmel, Akademisk Frihet, Per Henriksson på Jusek, Alliansfritt Sverige.

Kritik mot studiesociala utredningen

… kommer från både Högskoleverket, som sågar förslaget om en ny tidsspärr för studiemedel, och Konsumentverket, som ifrågasätter hur kostnadsberäkningarna för vad som är skäliga levnadskostnader egentligen har gått till.

Vi hoppas naturligtvis att Tobias Krantz är öppen för synpunkterna.

Bakgrund avgör framtid

Enligt den analys som Högskoleverket offentliggjorde idag, så är de svenska ungdomarnas geografiska hemvist – föga förvånande kanske – avgörande för i vilken utsträckning de går vidare till högskolan. Således har endast sju procent av 21-åringarna i värmländska Årjäng börjat studera, medan motsvarande siffra i Danderyd ligger på 70 procent. Räknat länsvis ligger Uppsala och Stockholms län i topp och Jämtlands och Gotlands län i botten.

Exakt vad som ligger bakom skillnaderna går HSV inte in på, men det är naturligtvis lätt att dra paralleller till den statistik som visar att benägenheten att börja plugga påverkas av föräldrarnas utbildningsnivå. Den sociala rörligheten i det svenska samhället lär tyvärr inte förbättras av de förslag som Studiesociala kommittén förväntas lägga fram i början av nästa vecka.