6 åtgärder för fler internationella studenter

Mälardalsrådet har sammanställt sex åtgärder som bör genomföras av regeringen för att öka inflödet av internationella studenter till Sveriges och Stockholm-Mälarregionens lärosäten. Som bekant har antalet utomeuropeiska studenter i regionen minskat med cirka 80 procent under de senaste två åren, vilket på goda grunder oroar både lärosäten och arbetsgivare.

I dag skriver Mälardalsrådets ordförande Helene Hellmark Knutsson om åtgärderna på DN Debatt tillsammans med Kåre Bremer, rektor Stockholms universitet, Peter Gudmundson, rektor KTH, och Harriet Wallberg-Henriksson, rektor KI. Den som vill kan också ladda ner broschyren och bakgrundsrapporten (pdf) på Mälardalsrådets hemsida.

Fler: Helene Hellmark Knutsson, P-O Rehnquist, Kåre Bremer.

”Varför studerar du i Schweiz?”

Dagens Nyheter den 12 september 2012.

Dagens Nyheter rapporterar i dag (ej på nätet) om svårigheterna med att locka utomeuropeiska studenter till Stockholms lärosäten. Artikeln baserar sig delvis på en runtringning som Mälardalsrådet gjort och som visar att tappet på cirka 80 procent av studenterna från 2010 håller i sig även under höstterminen 2012. KTH flaggar för att en ihållig trend kan leda till både nedskärningar i personal och ett förändrat kursutbud. Magnus Mörck, utbildningschef på Konstfack, har sett en minskning från 45 utomeuropeiska masterstudenter 2010 till fyra 2012. Han påpekar att det uteblivna internationella utbytet kan få även svenska kreativa studenter att söka sig utomlands snarare än till de inhemska skolorna. Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet, sammanfattar läget ytterligare:

Det är dåligt för Sverige, och tråkigt. Vi vill att många ska komma, en del av dem stannar och är ett tillskott för svenska samhället och de som åker hem igen är också en stor tillgång för Sverige.

Inget av de tillfrågade lärosätena vill återinföra avgiftsfriheten för utomeuropeiska studenter. Men Kåre Bremer uttrycker att det nya systemet är fyrkantigt och att de stipendieprogram som regeringen utlovade är mycket snålt tilltagna. Den synpunkten delas av näringslivsföreträdare som Mälardalsrådet har talat med och som medverkat i våra seminarier och rapporter under det gångna året: IT&Telekomföretagen, Stockholms Handelskammare, Bombardier med flera.

Även forskarvärlden riskerar att påverkas av de uteblivna internationella kontakterna. Anders Flodström, tidigare universitetskansler och dessförinnan KTH-rektor, förklarade vid ett IVA-seminarium om svenska forskares samarbete med omvärlden att KTH:s framgångsrika samarbete med kinesiska lärosäten tog avstamp i engagemanget från besökande kinesiska masterstudenter. Inte, som man kan tro, i en samarbetsstrategi skapad centralt på ledningsnivå. De flesta internationella forskningssamarbeten, underströk Lennart Stenberg på Vinnova, grundar sig i forskares informella kontakter och nätverk. Även dessa påverkas således av inflödet av internationella studenter. Särskilt illavarslande är det när Sverige förlorar kontaktytor med universitet i ett antal asiatiska länder, som under senare år rusat ikapp och ifrån västvärlden inom flera forskningsområden.

Men den negativa trenden kan vändas. Mälardalsrådet sammanställer i skrivande stund ett antal åtgärder som bör vidtas av riksdag och regering, och som efterfrågas av en bredd av aktörer. Dessutom planeras och genomförs regionala insatser runtom i landet, ofta i samarbeten mellan lärosäten och kommuner.

För alla idéer behövs. Vår gemensamma utmaning ringas in på ett utmärkt sätt av den kinesiska KTH-studenten Nan Wang, som uttalar sig i Sveriges Radios internationella sändningar: ”My friends in China ask me why I chose to study in Switzerland.” Mer träffsäker än så kan argumentationen för fler stipendier, bättre strategier och ytterligare marknadsföring knappast bli.

Mer i media: Ekot om läget i hela Sverige: 17 000 utomeuropeiska studenter har blivit 4 300. Kulturnytt om läget för de konstnärliga högskolorna.

Uppdaterat: Radio Stockholm hakar på. Mälardalsrådets ordförande Helene Hellmark Knutsson kommenterar på sin blogg.

Regionens lärosäten på Shanghai-listan

Foto: Camilla Svensk

Stockholm-Mälarregionens lärosäten håller ställningarna på årets Shanghai-ranking som publicerades härom dagen. Högst ligger Karolinska Institutet (44), Uppsala universitet (67) och Stockholms universitet (81), även KTH, Handels och Sveriges lantbruksuniversitet återfinns på Topp 400.

Läs hela listan på ARWU:s hemsida. Jag även kommenterat rankingen i tidigare inlägg.

KTH, Handels, MDH och Uppsala topprankas

KTH, Handelshögskolan, Mälardalens högskola och Uppsala universitet ges höga betyg av Svenskt Näringsliv när det gäller bland annat utexaminerade studenters ingångslöner och samverkan med näringslivet. Nyheten uppmärksammas i flera artiklar i Dagens Nyheter, liksom i Radio Stockholm och TV4 Nyheterna Västerås.

Läs mer om undersökningen på Svenskt Näringslivs hemsida och specialsajten Högskolekvalitet, där samtliga topplistor finns. I likhet med tidigare års utspel lär dock även detta åtföljas av en diskussion om själva kvalitetsbegreppet, inte minst bland studenter.

Uppdaterat: Brita Lundström på StAF resonerar vidare, och påminner också om den studie StAF gjorde om karriärvägar bland examinerade vid Stockholms lärosäten. Den undersökningen är ett minst sagt givande komplement till Svenskt Näringslivs siffror, dels eftersom den tittar på utbildningsområden i stället för lärosäten – vilket sannolikt är mer relevant för studenterna – dels för att den bygger på befintlig lönestatistik snarare än enkätsvar.

Fler reaktioner: TCO:s German Bender invänder mot de långtgående slutsatserna i undersökningen, och hänvisar till de forskningsrön som finns på området. Även på Newsmill.

Också Hanna Berheim på Jusekbloggen går i hårdför polemik under rubriken ”Värdelöst vetande för väljande studenter”. Kritiken delas av Amanda Sjöquist på DIK-bloggen.

Sten Nordin uppmärksammar.

KTH förlorar 100 miljoner

Enligt en artikel i Dagens Nyheter (ännu ej på nätet) beräknar KTH att 1 000 av dagens 1 500 utomeuropeiska studenter försvinner i samband med att regeringen inför studieavgifter. Samma mönster gäller vid andra lärosäten, och kontentan tycks tyvärr bli förlorade intäkter – runt 100 miljoner kronor för KTH:s del – och en minskad internationalisering av högskolesektorn.

I vanlig ordning har jag svårt för de principiella argument som framförts både för och emot studieavgifter för utomeuropeiska studenter. Jag är verkligen osäker på om det existerar något sådant som en universell rätt till kostnadsfri utbildning vid svenska lärosäten. Icke desto mindre bör regeringen vara vaksam på om införandet av studieavgifter i själva verket blir en kontraproduktiv åtgärd. Det som har beskrivits som en politik för ökade intäkter och bättre kvalitet riskerar att bli det motsatta – åtminstone om man lyssnar till högskolesektorns egna bedömningar.

Vad de försvunna internationella studenterna kommer att innebära för Stockholm-Mälarregionen återstår naturligtvis att se. Sannolikt kommer högskoleminister Krantz (eller hans efterträdare) att tvingas tänka om även i detta fall, om det skulle visa sig att de värsta farhågorna besannas. Men tillsvidare är det nog ändå hög tid att börja fundera över åtgärder som kan minska bortfallet och dämpa de negativa ekonomiska konsekvenserna: kanske ett intensifierat arbete med utbytesprogram, eller varför inte regionala stipendiesystem för besökande studenter. Något måste troligen till för att huvudstadsregionen inte ska förlora fart i den värdefulla internationaliseringsprocess som trots allt har pågått under senare decennier.

Notera att också turerna kring antagningsreglerna – där Tobias Krantz härom dagen backade inför kritiken – också får en effekt på i vilken utsträckning personer med utländska betyg får tillgång till den svenska högskolan: Rapport, Ekot, Expressen, DN, Aftonbladet. Bloggat om detta: Christian Stråhlman, Beatrice Högå.

Edit: Även Expressens Aron Lund kommenterar KTH:s förlust.