Arkiv

Posts Tagged ‘ekonomi’

”Högskolan underlättar inte kontakter med arbetslivet”

mars 1, 2012 1 kommentar

Var tredje nyexaminerad student anser att högskolan inte alls underlättade kontakterna med arbetslivet. Det framkommer i en ny undersökning som presenterades av Jusek på ett seminarium i morse. Siffran föranledde Juseks ordförande Sofia Larsen, tidigare ordförande i riksdagens utbildningsutskott, att efterlysa tydligare incitament för samverkan och arbetslivsanknytning inom ramen för den statliga styrningen av högskolan.

Sofia Larsen passade även på att framföra Juseks samtliga tre krav för höjd utbildningskvalitet:

  • Mer resuser till utbildningssystemet. En student inom samhällsvetenskap får i snitt bara åtta lektionstimmar i veckan; Jusek vill se tio lektionstimmar som minimum och dessutom möjligheter till ytterligare lärarkontakter utanför själva undervisningen.
  • En akademisk utbildning ska vara generell och forskningsanknuten och vara en bra utgångspunkt för en karriär inom många olika arbetsområden och branscher.
  • Förstärk kopplingen mellan utbildning och arbetsliv. Utbildningens innehåll måste ständigt anpassas och förbättras i förhållande till arbetsmarknadens behov.

I det efterföljande panelsamtalet deltog även Eva Åkesson, nytillträdd rektor för Uppsala universitet, Jörgen Tholin, rektor för Högskolan på Gotland, och Lars Haikola, universitetskansler. Bland dem rådde en överväldigande samstämmighet om att högskolan för närvarande lider av en resursbrist som kan bli ödesdiger för Sverige. Vid sidan av rena kvalitetspengar pekade samtliga på att alltför många potentiella studenter i dagsläget stängs ute från högskolan.

– Det är inte en adekvat åtgärd att minska på antalet högskoleplatser, ansåg Lars Haikola. Rent kvantitativt är vi absolut inte exceptionellt bra jämfört med resten av världen. Det satsas otroligt mycket på utbildning i andra länder som konkurrerar med oss.

– Vi ligger faktiskt under genomsnittet i OECD när det gäller övergången till högre utbildning. Det är minst sagt oroväckande, konstaterade Eva Åkesson.

Juseks undersökning är värdefull för att den sätter fokus på en viktig utmaning som svenska högskolor har tillsammans med det omgivande samhället. Kvalitetsaspekten – inklusive frågan om arbetslivsanknytning – måste vara föremål för ständig uppmärksamhet och debatt. Det gäller också de rent kvantitativa målen, som är särskilt betydande för de växande storstadsregionerna: Fler människor måste klara övergången till högskolan. Det är avgörande att dessa insikter inte uteslutande behandlas inom den utbildningspolitiska debatten, utan också som en bärande del av svensk tillväxtpolitik.

För övrigt lämnades i morse det intressanta beskedet att samgåendet mellan Uppsala universitet och Högskolan på Gotland väntas vara fullbordat den 1 juli 2013. Kanske flyger en och annan champagnekork i luften under den då pågående Almedalsveckan.

Läs Juseks rapport här (pdf). Se seminariet i efterhand här. Även Robin Moberg på Jusek-bloggen refererar.

Annonser

Kompetenskris inom vård och utbildning

januari 26, 2012 Lämna en kommentar

16 000 inom vården och 11 000 inom utbildningssektorn. Så stor kommer bristen på utbildad arbetskraft att vara i Stockholms län år 2020, enligt en rapport från Länsstyrelsen. Tillräckligt alarmerande för att tala om en förestående kompetenskris, kommenterar Mälardalsrådets ordförande Helene Hellmark Knutsson.

Rapporten Stockholm 2020 – En utbildnings- och arbetsmarknadsprognos presenterades i dag vid ett välbesökt seminarium på Länsstyrelsen. Den visar effektivt att vår region fortsätter utvecklingen mot en mer kunskapsintensiv arbetsmarknad. Efterfrågan på personer med eftergymnasial utbildning ökar med 147 000 personer under de kommande åtta åren. Störst brist kommer det att vara på teknikutbildade, ingenjörer, lärare samt vård- och omsorgsutbildade. Samtidigt minskar efterfrågan på personer med enbart folk- eller grundskoleutbildning.

Läs hela rapporten här.

Media: DN, Sveriges Radio.

5 utmaningar för Stockholm

november 2, 2011 Lämna en kommentar

Det går bra för Stockholm, visar Länsstyrelsens nya rapport som överlämnades till regeringen härom dagen. Enligt Katarina Kämpe, tillförordnad landshövding efter Per Unckels bortgång, kan huvudstadsregionen ”med fog beskrivas som den mest kunskapsintensiva regionen utanför USA”. Men rapporten vill också uppmärksamma regeringen på fem utvecklingsområden som är avgörande för Stockholms konkurrenskraft och kräver olika mått av statligt agerande. Flera av dessa relaterar till kunskapsregionens utveckling:

  • Bostäder, där man efterlyser flexibla lösningar för studenters boende och en översyn av områden för riksintressen och deras påverkan på bostadsbyggandet.
  • Infrastruktursatsningar, för att med ökad attraktionskraft kunna möta befolkningsökningen och motverka klimatförändringarna.
  • Klimat och energi, för att minska utsläppen och förbättra vattenkvaliteten.
  • Innovationskraft, för att återta en världsledande position inom exempelvis life science och informations- och kommunikationsteknologi (IKT).
  • Arbetsmarknad och kompetensförsörjning, där regionen bland annat behöver en större tilldelning av högskoleplatser.

Läs mer på Länsstyrelsens hemsida där också rapporten i sin helhet kan laddas ner. Även DN rapporterar.

I dag läser jag också moderata politikers utspel om att skapa en sammanhållen region med Uppsala, Västmanland och Sörmland i syfte att underlätta samarbetet med Stockholm i dessa och andra frågor.

Investor: Återställ inflödet av internationella studenter

november 1, 2011 Lämna en kommentar

Investors vd tillika KTH:s ordförande Börje Ekholm och Göteborgs universitets ordförande Carl Bennet aktualiserar i dag debatten om de försvunna internationella studenterna. De skriver:

Vi vill nu å det bestämdaste uppmana regeringen att se över vilka möjligheter som finns att återigen attrahera fler utländska studenter. /…/

Att vi förlorar internationella studenter är högst oroande och riskerar att leda till att den redan så påtagliga kompetensbristen vid våra svenska företag blir ännu mer akut. Inte minst gäller det inom områden som teknik och naturvetenskap, där många utbildningar nu tvingas lägga ner verksamheten på grund av för få sökande.

Jag vill påminna om mitt inlägg härom veckan, där jag resonerade kring regionens roll i arbetet med att attrahera internationella studenter. Men jag gissar även att nationella åtgärder kommer till stånd nu när frågan också drivs av tunga företrädare för näringslivet.

Fler: SU:s rektor Kåre Bremer kommenterar.

Svag storstadspolitik

augusti 25, 2011 1 kommentar

Bostadsminister Stefan Attefalls utspel om att studenter bör lämna storstäderna på grund av bostadsbristen har mött osedvanligt hård kritik. Det är lätt att se varför. Sällan har en svag och arrogant storstadspolitik så oblygt blottlagts av ett sittande statsråd.

Således har reaktionerna kommit från politiker över hela spektret, från näringsliv, akademi och studenter. Här är ett axplock:

Detta är helt absurt. Studenter ska välja studieort där de akademiska studierna är bäst och där utbildningen kan leda till arbete”, säger Lotta Edholm (FP), skolborgarråd, i ett pressmeddelande. Även på sin blogg.

”Attefall borde lämna Stockholm – inte studenterna! /…/ När regeringen uttalar det här så tydligt, blir effekten att Stockholm försvagas som kunskapsstad. Stockholms position som landets främsta stad för högre utbildning ifrågasätts. Den inställningen drabbar konkret staden, våra universitet och vårt näringsliv”, säger Tomas Rudin, oppositionsborgarråd för Socialdemokraterna.

”Det är ett korkat förslag. /…/ Passiv bostadspolitik och stagnerat bostadsbyggande – nationellt eller kommunalt – som försvårar studier vid de stora universiteten är inte bara ett problem för den enskilda individen utan blir till slut ett hot mot landets framtida kompetensförsörjning.” Kåre Bremer, rektor Stockholms universitet, på sin blogg.

Bostadsministern straffar Stockholm som kunskapsstad.” /…/ ”Det vore djupt olyckligt om regeringen valde att straffa den högre utbildning i Stockholm på det här sättet”, säger Fredrik Johansson, policychef vid Stockholms Handelskammare. ”Stockholmsregionen har alla förutsättningar att växa som akademiskt centrum. Det kräver ett engagemang från regeringen, inte kapitulation inför en misslyckad bostadspolitik.”

Det blir en tydlig klassproblematik när bostadsfrågan styr. Som det ser ut nu blir det inte de som har bäst förutsättningar intellektuellt som blir studenter utan de med bäst kapital”, säger nationalekonomen Cecilia Enström Öst i Dagens Nyheter, där även Uppsala studentkår uttalar sig.

Sammantaget tycks det som att bostadsminister Attefall har – om ni ursäktar uttrycket – skitit i det blå skåpet rätt ordentligt denna gång. Kanske leder det till något bra.

Även: Stockholms Akademiska Forum, Moderata Studenter, Fastighetsägarna, Helene Hellmark Knutsson. Även DN härom dagen, om Regionplanekontorets arbete för fler studentbostäder och mot bristen på högutbildade i Stockholm. Erik Slottner (KD) lanserar egna förslag.

Uppdaterat: Fler reaktioner från Vänsterpartiet i SvD, Elina Åberg (MP), Solnas kommunalråd Anders Ekegren (FP), Veronica Palm (S).

Uppdaterat igen: Stefan Attefall gör ”en halv pudel” i DN, men misslyckas totalt enligt Edvin Alam (M).

”Inga stora nyheter för högre utbildning och forskning”

april 14, 2011 Lämna en kommentar

Så sammanfattar Stockholms universitets rektor Kåre Bremer regeringens vårproposition. Koncist och välfunnet.

Ett axplock av ytterligare reaktioner: Stockholms HandelskammareModerata studenter, SKL, Unionen, Per Olsson.

KTH förlorar 100 miljoner

augusti 12, 2010 Lämna en kommentar

Enligt en artikel i Dagens Nyheter (ännu ej på nätet) beräknar KTH att 1 000 av dagens 1 500 utomeuropeiska studenter försvinner i samband med att regeringen inför studieavgifter. Samma mönster gäller vid andra lärosäten, och kontentan tycks tyvärr bli förlorade intäkter – runt 100 miljoner kronor för KTH:s del – och en minskad internationalisering av högskolesektorn.

I vanlig ordning har jag svårt för de principiella argument som framförts både för och emot studieavgifter för utomeuropeiska studenter. Jag är verkligen osäker på om det existerar något sådant som en universell rätt till kostnadsfri utbildning vid svenska lärosäten. Icke desto mindre bör regeringen vara vaksam på om införandet av studieavgifter i själva verket blir en kontraproduktiv åtgärd. Det som har beskrivits som en politik för ökade intäkter och bättre kvalitet riskerar att bli det motsatta – åtminstone om man lyssnar till högskolesektorns egna bedömningar.

Vad de försvunna internationella studenterna kommer att innebära för Stockholm-Mälarregionen återstår naturligtvis att se. Sannolikt kommer högskoleminister Krantz (eller hans efterträdare) att tvingas tänka om även i detta fall, om det skulle visa sig att de värsta farhågorna besannas. Men tillsvidare är det nog ändå hög tid att börja fundera över åtgärder som kan minska bortfallet och dämpa de negativa ekonomiska konsekvenserna: kanske ett intensifierat arbete med utbytesprogram, eller varför inte regionala stipendiesystem för besökande studenter. Något måste troligen till för att huvudstadsregionen inte ska förlora fart i den värdefulla internationaliseringsprocess som trots allt har pågått under senare decennier.

Notera att också turerna kring antagningsreglerna – där Tobias Krantz härom dagen backade inför kritiken – också får en effekt på i vilken utsträckning personer med utländska betyg får tillgång till den svenska högskolan: Rapport, Ekot, Expressen, DN, Aftonbladet. Bloggat om detta: Christian Stråhlman, Beatrice Högå.

Edit: Även Expressens Aron Lund kommenterar KTH:s förlust.