Arkiv

Posts Tagged ‘kvalitet’

Svensk kvalitetsutvärdering underkänns

september 18, 2012 Lämna en kommentar

I går eftermiddag briserade nyheten som en bomb i den svenska högskolesektorn. Högskoleverket (HSV) hotas av uteslutning ur den europeiska organisationen för kvalitetssäkring av den högre utbildningen, ENQA. Förkortningarna och den tekniska diskussionen avskräcker troligen media från att rapportera om debaclet i någon större utsträckning, men det är viktigt att ändå försöka sätta fingret på vad det här innebär: Att Sverige i dagsläget inte uppfyller de europeiska standardkraven för utvärdering, och att vi därmed inte på ett trovärdigt sätt kan mäta kvaliteten på våra högskoleutbildningar.

Det säger sig självt att ett antal problem kommer att uppstå ur detta. Ett handlar om resurstilldelning: Om staten inte klarar av att mäta högskolornas prestationer, vilken princip (i stället för kvalitet) ska då vara vägledande för hur utbildningsmedlen fördelas? Ett annat rör själva kvalitetsarbetet: Om vi inte på ett trovärdigt sätt kan mäta och peka ut vad som är fel eller kunde göras bättre, hur håller vi då jämn takt med utvecklingen av andra universitet och högskolor runtom i världen?

En tredje och mycket viktig fråga handlar om svenska högskolors anseende i andra länder. Vi befinner oss redan nu i ett läge där Sverige har tappat en mycket stor del av de utomeuropeiska studenterna. Hur påverkas vår attraktivitet som studiedestination av att vi numera inte lever upp till europeisk standard vad gäller kvalitetssäkring?

Det är värt att påpeka att ENQA ger mycket höga betyg till Högskoleverket som myndighet. Kritiken gäller närmast uteslutande den politiska styrningen och de principer för kvalitetssäkring som fastslogs av riksdagen när den 2010 antog regeringens proposition Fokus på kunskap. Även om det alltså i formell mening är HSV som ges två år för att rätta till sin verksamhet för att inte uteslutas ur den europeiska gemenskapen, landar frågan ofrånkomligen på myndighetens uppdragsgivare: Utbildningsdepartementet och i slutändan regeringen och riksdagen.

Fler kommentarer: SULF, Christian Stråhlman, Eva Åkesson, Kåre Bremer, Ajour, Åsa Bergenheim, SUHF. UNT tar upp nyheten, liksom P3 Nyheter, Lundagård och Dagens Opinion. Se även ENQA:s utlåtande från april som pdf.

Uppdaterat: Statssekreterare Peter Honeth kommenterar beskedet.

Annonser

”Högskolan underlättar inte kontakter med arbetslivet”

mars 1, 2012 1 kommentar

Var tredje nyexaminerad student anser att högskolan inte alls underlättade kontakterna med arbetslivet. Det framkommer i en ny undersökning som presenterades av Jusek på ett seminarium i morse. Siffran föranledde Juseks ordförande Sofia Larsen, tidigare ordförande i riksdagens utbildningsutskott, att efterlysa tydligare incitament för samverkan och arbetslivsanknytning inom ramen för den statliga styrningen av högskolan.

Sofia Larsen passade även på att framföra Juseks samtliga tre krav för höjd utbildningskvalitet:

  • Mer resuser till utbildningssystemet. En student inom samhällsvetenskap får i snitt bara åtta lektionstimmar i veckan; Jusek vill se tio lektionstimmar som minimum och dessutom möjligheter till ytterligare lärarkontakter utanför själva undervisningen.
  • En akademisk utbildning ska vara generell och forskningsanknuten och vara en bra utgångspunkt för en karriär inom många olika arbetsområden och branscher.
  • Förstärk kopplingen mellan utbildning och arbetsliv. Utbildningens innehåll måste ständigt anpassas och förbättras i förhållande till arbetsmarknadens behov.

I det efterföljande panelsamtalet deltog även Eva Åkesson, nytillträdd rektor för Uppsala universitet, Jörgen Tholin, rektor för Högskolan på Gotland, och Lars Haikola, universitetskansler. Bland dem rådde en överväldigande samstämmighet om att högskolan för närvarande lider av en resursbrist som kan bli ödesdiger för Sverige. Vid sidan av rena kvalitetspengar pekade samtliga på att alltför många potentiella studenter i dagsläget stängs ute från högskolan.

– Det är inte en adekvat åtgärd att minska på antalet högskoleplatser, ansåg Lars Haikola. Rent kvantitativt är vi absolut inte exceptionellt bra jämfört med resten av världen. Det satsas otroligt mycket på utbildning i andra länder som konkurrerar med oss.

– Vi ligger faktiskt under genomsnittet i OECD när det gäller övergången till högre utbildning. Det är minst sagt oroväckande, konstaterade Eva Åkesson.

Juseks undersökning är värdefull för att den sätter fokus på en viktig utmaning som svenska högskolor har tillsammans med det omgivande samhället. Kvalitetsaspekten – inklusive frågan om arbetslivsanknytning – måste vara föremål för ständig uppmärksamhet och debatt. Det gäller också de rent kvantitativa målen, som är särskilt betydande för de växande storstadsregionerna: Fler människor måste klara övergången till högskolan. Det är avgörande att dessa insikter inte uteslutande behandlas inom den utbildningspolitiska debatten, utan också som en bärande del av svensk tillväxtpolitik.

För övrigt lämnades i morse det intressanta beskedet att samgåendet mellan Uppsala universitet och Högskolan på Gotland väntas vara fullbordat den 1 juli 2013. Kanske flyger en och annan champagnekork i luften under den då pågående Almedalsveckan.

Läs Juseks rapport här (pdf). Se seminariet i efterhand här. Även Robin Moberg på Jusek-bloggen refererar.

KTH, Handels, MDH och Uppsala topprankas

mars 23, 2011 Lämna en kommentar

KTH, Handelshögskolan, Mälardalens högskola och Uppsala universitet ges höga betyg av Svenskt Näringsliv när det gäller bland annat utexaminerade studenters ingångslöner och samverkan med näringslivet. Nyheten uppmärksammas i flera artiklar i Dagens Nyheter, liksom i Radio Stockholm och TV4 Nyheterna Västerås.

Läs mer om undersökningen på Svenskt Näringslivs hemsida och specialsajten Högskolekvalitet, där samtliga topplistor finns. I likhet med tidigare års utspel lär dock även detta åtföljas av en diskussion om själva kvalitetsbegreppet, inte minst bland studenter.

Uppdaterat: Brita Lundström på StAF resonerar vidare, och påminner också om den studie StAF gjorde om karriärvägar bland examinerade vid Stockholms lärosäten. Den undersökningen är ett minst sagt givande komplement till Svenskt Näringslivs siffror, dels eftersom den tittar på utbildningsområden i stället för lärosäten – vilket sannolikt är mer relevant för studenterna – dels för att den bygger på befintlig lönestatistik snarare än enkätsvar.

Fler reaktioner: TCO:s German Bender invänder mot de långtgående slutsatserna i undersökningen, och hänvisar till de forskningsrön som finns på området. Även på Newsmill.

Också Hanna Berheim på Jusekbloggen går i hårdför polemik under rubriken ”Värdelöst vetande för väljande studenter”. Kritiken delas av Amanda Sjöquist på DIK-bloggen.

Sten Nordin uppmärksammar.

KTH förlorar 100 miljoner

augusti 12, 2010 Lämna en kommentar

Enligt en artikel i Dagens Nyheter (ännu ej på nätet) beräknar KTH att 1 000 av dagens 1 500 utomeuropeiska studenter försvinner i samband med att regeringen inför studieavgifter. Samma mönster gäller vid andra lärosäten, och kontentan tycks tyvärr bli förlorade intäkter – runt 100 miljoner kronor för KTH:s del – och en minskad internationalisering av högskolesektorn.

I vanlig ordning har jag svårt för de principiella argument som framförts både för och emot studieavgifter för utomeuropeiska studenter. Jag är verkligen osäker på om det existerar något sådant som en universell rätt till kostnadsfri utbildning vid svenska lärosäten. Icke desto mindre bör regeringen vara vaksam på om införandet av studieavgifter i själva verket blir en kontraproduktiv åtgärd. Det som har beskrivits som en politik för ökade intäkter och bättre kvalitet riskerar att bli det motsatta – åtminstone om man lyssnar till högskolesektorns egna bedömningar.

Vad de försvunna internationella studenterna kommer att innebära för Stockholm-Mälarregionen återstår naturligtvis att se. Sannolikt kommer högskoleminister Krantz (eller hans efterträdare) att tvingas tänka om även i detta fall, om det skulle visa sig att de värsta farhågorna besannas. Men tillsvidare är det nog ändå hög tid att börja fundera över åtgärder som kan minska bortfallet och dämpa de negativa ekonomiska konsekvenserna: kanske ett intensifierat arbete med utbytesprogram, eller varför inte regionala stipendiesystem för besökande studenter. Något måste troligen till för att huvudstadsregionen inte ska förlora fart i den värdefulla internationaliseringsprocess som trots allt har pågått under senare decennier.

Notera att också turerna kring antagningsreglerna – där Tobias Krantz härom dagen backade inför kritiken – också får en effekt på i vilken utsträckning personer med utländska betyg får tillgång till den svenska högskolan: Rapport, Ekot, Expressen, DN, Aftonbladet. Bloggat om detta: Christian Stråhlman, Beatrice Högå.

Edit: Även Expressens Aron Lund kommenterar KTH:s förlust.

Fokus på jobb och utbildning

juni 8, 2010 Lämna en kommentar

Tjänstesektorn har av allt att döma lämnat lågkonjunkturen bakom sig och går mot en stadig uppgång. I dagsläget utgör bristen på kompetent arbetskraft det största hindret för återhämtningen. I en kommentar till detta förklarar Almegas chefekonom Lena Hagman för Dagens Industri att jobbpolitiken måste skifta fokus till att öka tillgången på högutbildad arbetskraft.

Samtidigt rapporterar Tv4 om en skärpt politisk kamp om ungdomsjobben föranledd av att unga träder fram som en alltmer prioriterad väljargrupp. Det är positivt att behovet av breda utbildningssatsningar lyfts fram även i den diskussionen, eftersom det kommer att bli nödvändigt att skapa möjligheter för fler människor att träda in i den kunskapsintensiva tjänstesektor som den svenska ekonomiska tillväxten i allt högre grad vilar mot. I det perspektivet framstår de tämligen brutala nedskärningarna av Komvux som en av den sittande regeringens grövsta missar – ett effektivt sätt att stänga igen karriärvägar i stället för att bredda dem. Detta i ett läge där Sverige kanske mer än någonsin tidigare är beroende av en väl fungerande kompetensförsörjning.

Det återstår att se vilka misstag och initiativ på utbildningsområdet som får en bärande effekt i valrörelsen. Självfallet vore det synnerligen klokt av Alliansen att på vissa punkter svälja sin stolthet och överge den olönsamma sorteringspolitik som alltför ofta tagit överhanden: att bygga upp Komvux igen, återinföra 25:4-regeln och generellt sett bli bättre på att tänka i termer av breddad rekrytering och livslångt lärande. Samtidigt är det viktigt att firma Björklund & Leijonborgs kanske främsta insats på utbildningsdepartementet – regeringens strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet – utvecklas och blir till något bestående.

Sannolikt ligger nyckeln till en fortsatt växande tjänstesektor någonstans här: I insikten om att ett litet land som Sverige tjänar på att fler får chansen till utbildning. I en tätare relation mellan högskolan och näringslivet. I värdet av att förmedla akademins bildningsideal men samtidigt uppmuntra och lära ut ett mer entreprenöriellt förhållningssätt. Vi vet redan att det är detta studenterna efterfrågar.

Almegas rapport i media: Metro, GP, E24, SVT, Sydsvenskan, SvD, DN. Kommentarer: Carina Hägg.

Fredrik Reinfeldt och Thomas Bodström om ungdomsjobben: Nyheter24, DN. Kommentarer: Politikerbloggen1 och 2, Ulla Hamilton, Rasmus Lenefors, Martin Moberg, Thomas Bodström(!), Rasmus (liberal), Peter Andersson, Ulrika Falk, Stefan Wikén, HBT-sossen.

Läs också SFS ordförande Klas-Herman Lundgren på Newsmill, om behovet av en kvalitetsreform.

Uppdaterat: Under morgonen har också beskedet kommit om universitetskanslern Anders Flodströms avgång. En inte särskilt överraskande nyhet efter den offentliga schism som råder mellan Högskoleverket och regeringen sedan en tid tillbaka. Flodström säger själv i ett pressmeddelande att anledningen är en förtroendeklyfta ”som inte går att överbrygga” avseende det nya kvalitetssystemet:

— Jag kan inte stå bakom det system som regeringen vill införa. Det ligger för långt ifrån ett system som jag tror på och från Högskoleverkets förslag som är förankrat i sektorn och bland studenterna.

Sammantaget känns allting ganska otryggt just nu. Flodströms avgång i media: DN, Ekot, E24, Metro, UNT, SvD, GP, Nyheter24, Aftonbladet, Politikerbloggen1 och 2, SVT, Riksdag & Departement, Ny Teknik, Lundagård. SFS kommenterar. Även Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Kåre Bremer, SULF, German Bender, Uppsala studentkår, Lisa Gemmel, Akademisk Frihet, Per Henriksson på Jusek, Alliansfritt Sverige.

Ny tales(m)an i högskolefrågor

januari 25, 2010 Lämna en kommentar

Noterar att Lars Hjälmered utsetts till ny talesperson för Moderaterna i högskole- och forskningsfrågor. Han förklarar på sin blogg att en viktig prioritet under den kommande mandatperioden är kvaliteten på den högre utbildningen, vilket jag tycker låter som en alldeles utmärkt utgångspunkt.

Min främsta erfarenhet av Hjälmered är dock från när han argumenterade synnerligen otillfredsställande, inte för kårobligatoriets avskaffande – därom råder ju en relativt stor enighet mellan de politiska partierna och olika studentorganisationer – utan för att det fortsatta studentinflytandet ska finansieras med hjälp av de redan begränsade medel som tilldelas högskolesektorn. Att reformen i praktiken kommer att innebära en omflyttning av resurser från grundutbildningen till studentverksamhet bekymrade honom inte då, även om detta påpekades i såväl riksdagsdebatten som av flertalet remissinstanser.

Jag utgår självklart från att Lars Hjälmereds ambition ändå är att kompensera den urholkningen av lärosätenas utbildningsmedel med en rejäl kvalitetssatsning under de kommande åren.

Fler: Maria Noleryd. Media: SvD, DN.