Kompetenskris inom vård och utbildning

16 000 inom vården och 11 000 inom utbildningssektorn. Så stor kommer bristen på utbildad arbetskraft att vara i Stockholms län år 2020, enligt en rapport från Länsstyrelsen. Tillräckligt alarmerande för att tala om en förestående kompetenskris, kommenterar Mälardalsrådets ordförande Helene Hellmark Knutsson.

Rapporten Stockholm 2020 – En utbildnings- och arbetsmarknadsprognos presenterades i dag vid ett välbesökt seminarium på Länsstyrelsen. Den visar effektivt att vår region fortsätter utvecklingen mot en mer kunskapsintensiv arbetsmarknad. Efterfrågan på personer med eftergymnasial utbildning ökar med 147 000 personer under de kommande åtta åren. Störst brist kommer det att vara på teknikutbildade, ingenjörer, lärare samt vård- och omsorgsutbildade. Samtidigt minskar efterfrågan på personer med enbart folk- eller grundskoleutbildning.

Läs hela rapporten här.

Media: DN, Sveriges Radio.

5 utmaningar för Stockholm

Det går bra för Stockholm, visar Länsstyrelsens nya rapport som överlämnades till regeringen härom dagen. Enligt Katarina Kämpe, tillförordnad landshövding efter Per Unckels bortgång, kan huvudstadsregionen ”med fog beskrivas som den mest kunskapsintensiva regionen utanför USA”. Men rapporten vill också uppmärksamma regeringen på fem utvecklingsområden som är avgörande för Stockholms konkurrenskraft och kräver olika mått av statligt agerande. Flera av dessa relaterar till kunskapsregionens utveckling:

• Bostäder, där man efterlyser flexibla lösningar för studenters boende och en översyn av områden för riksintressen och deras påverkan på bostadsbyggandet.
• Infrastruktursatsningar, för att med ökad attraktionskraft kunna möta befolkningsökningen och motverka klimatförändringarna.
• Klimat och energi, för att minska utsläppen och förbättra vattenkvaliteten.
• Innovationskraft, för att återta en världsledande position inom exempelvis life science och informations- och kommunikationsteknologi (IKT).
• Arbetsmarknad och kompetensförsörjning, där regionen bland annat behöver en större tilldelning av högskoleplatser.

Läs mer på Länsstyrelsens hemsida där också rapporten i sin helhet kan laddas ner. Även DN rapporterar.

I dag läser jag också moderata politikers utspel om att skapa en sammanhållen region med Uppsala, Västmanland och Sörmland i syfte att underlätta samarbetet med Stockholm i dessa och andra frågor.

80 procent färre internationella studenter

Jag besökte i morse Länsstyrelsen i Stockholm och ett frukostseminarium om utmaningen att attrahera internationella studenter till Sverige. Utvecklingen på den fronten är inget annat än skrämmande: Vad som pågår är en veritabel av-internationalisering av den svenska högskolan. Enligt de allra färskaste siffrorna från VHS för innevarande termin har 1 370 utländska studenter registrerat sig på svenska högskolor. Det motsvarar en minskning med i storleksordningen 80 procent.

Det är i dagsläget svårt att veta vad en fortsatt trend i den riktningen innebär för kvaliteten på utbildning och forskning, näringslivets kontakter med omvärlden och det svenska samhället i stort. Men det finns all anledning att ta till sig de slutsatser som under morgondagens seminarium skisserades av Gunnar Enquist på Högskoleverkets analysavdelning. Sannolikt behövs:

• En nationell strategi för att attrahera internationella studenter.
• En större medverkan från näringslivet.
• En medveten utveckling av Sveriges specifika konkurrensfördelar.
• En mycket stor satsning på ytterligare stipendier.
• En prioritering av internationella studenter, inte minst när det gäller mottagande och studiesociala frågor.

I alla dessa frågor är det lätt att se en potentiell roll för regionala aktörer, i synnerhet de som har ett uttalat tillväxtuppdrag eller ägnar sig åt kompetensförsörjning. Men hittills är frågan outredd: Finns utrymme för en regional samling kring stipendier, marknadsföring, praktikplatser, bostäder och mottagande för just internationella studenter? Vilka kommuner, landsting och organisationer skulle ställa sig bakom och delta i en sådan satsning?

Ett ord också om lärosätenas roll i detta. Det förekommer idag ett välkommet uppvaknande gällande behovet av en skärpt budskapsformulering, kommunikation och marknadsföring. Men det är viktigt att se vårt gemensamma intresse i dessa frågor. Om högskolorna tvingas flytta över allt för mycket resurser från undervisning till reklambudget påverkar det deras verksamhet i en negativ riktning. I ett sådant läge blir utfästelsen om att ”konkurrera med kvalitet” tämligen ihålig.

Per Unckel har avlidit

Landshövdingen i Stockholms län Per Unckel avled under tisdagen. Det innebär också att Stockholmsregionen förlorar en centralfigur i arbetet med att utvecklas som kunskaps- och innovationsregion. Per Unckel verkade som ordförande för en rad stiftelser med anknytning till forskning och högskolor: bland andra Flemingsberg Science, KK-stiftelsen och Vetenskapsstaden.

Media: Aftonbladet 1 och 2, DN 1 och 2, SvD 1 och 2, Expressen 1 och 2, Ekot, SVT, Metro.

En regional politik för fler innovationer?

IVA-projektet Innovation för tillväxt har som uttalat mål att Sverige ska bli världens bästa miljö för innovationer. Som ett led i arbetet har man låtit olika arbetsgrupper ta fram konkreta förslag till handling. Hittills har fyra av dem levererat. Det gäller:

• Arbetsgruppen Attrahera utländska experter, som föreslår en förbättrad expertskatt. (pdf)
• Arbetsgruppen Kompetent kapital i tidiga skeden, som föreslår en ny typ av fonder, ett regionalt förankrat inkubatorsystem med statligt stöd och ökade incitament för affärsänglar. (pdf)
• Arbetsgruppen Offentlig innovationsförhandling, som föreslår en ny delegation för innovationsupphandling, ett myndighetsansvar för att stimulera innovation inom sitt område och ökat metodstöd till offentliga inköpare. (pdf)
• Arbetsgruppen Stimulans av FoU i små och medelstora företag, som föreslår stimulansåtgärder inom tre områden: Kompetens- och utvecklingsstimulans, ekonomisk stimulans genom skatteincitament och efterfrågestimulans. (pdf)

Många av förslagen rör lagstiftning och reformer på den nationella nivån. Men det hindrar inte att varje innovativ region tänker igenom och försöker ta ställning till dessa och liknande idéer. Kan man dessutom jämka samman dem med det arbete som gjorts av Mälardalsrådet – eller med de processer som exempelvis Stockholm Handelskammare och Länsstyrelsen har framför sig – är mycket vunnet. Det vore en kraftfull signal från Sveriges tillväxtmotor om ledande aktörer i regionen lyckades enas kring en politisk agenda för fler innovationer.