Arkiv

Archive for september, 2012

Svensk kvalitetsutvärdering underkänns

september 18, 2012 Lämna en kommentar

I går eftermiddag briserade nyheten som en bomb i den svenska högskolesektorn. Högskoleverket (HSV) hotas av uteslutning ur den europeiska organisationen för kvalitetssäkring av den högre utbildningen, ENQA. Förkortningarna och den tekniska diskussionen avskräcker troligen media från att rapportera om debaclet i någon större utsträckning, men det är viktigt att ändå försöka sätta fingret på vad det här innebär: Att Sverige i dagsläget inte uppfyller de europeiska standardkraven för utvärdering, och att vi därmed inte på ett trovärdigt sätt kan mäta kvaliteten på våra högskoleutbildningar.

Det säger sig självt att ett antal problem kommer att uppstå ur detta. Ett handlar om resurstilldelning: Om staten inte klarar av att mäta högskolornas prestationer, vilken princip (i stället för kvalitet) ska då vara vägledande för hur utbildningsmedlen fördelas? Ett annat rör själva kvalitetsarbetet: Om vi inte på ett trovärdigt sätt kan mäta och peka ut vad som är fel eller kunde göras bättre, hur håller vi då jämn takt med utvecklingen av andra universitet och högskolor runtom i världen?

En tredje och mycket viktig fråga handlar om svenska högskolors anseende i andra länder. Vi befinner oss redan nu i ett läge där Sverige har tappat en mycket stor del av de utomeuropeiska studenterna. Hur påverkas vår attraktivitet som studiedestination av att vi numera inte lever upp till europeisk standard vad gäller kvalitetssäkring?

Det är värt att påpeka att ENQA ger mycket höga betyg till Högskoleverket som myndighet. Kritiken gäller närmast uteslutande den politiska styrningen och de principer för kvalitetssäkring som fastslogs av riksdagen när den 2010 antog regeringens proposition Fokus på kunskap. Även om det alltså i formell mening är HSV som ges två år för att rätta till sin verksamhet för att inte uteslutas ur den europeiska gemenskapen, landar frågan ofrånkomligen på myndighetens uppdragsgivare: Utbildningsdepartementet och i slutändan regeringen och riksdagen.

Fler kommentarer: SULF, Christian Stråhlman, Eva Åkesson, Kåre Bremer, Ajour, Åsa Bergenheim, SUHF. UNT tar upp nyheten, liksom P3 Nyheter, Lundagård och Dagens Opinion. Se även ENQA:s utlåtande från april som pdf.

Uppdaterat: Statssekreterare Peter Honeth kommenterar beskedet.

Annonser

”Varför studerar du i Schweiz?”

september 12, 2012 3 kommentarer

Dagens Nyheter den 12 september 2012.

Dagens Nyheter rapporterar i dag (ej på nätet) om svårigheterna med att locka utomeuropeiska studenter till Stockholms lärosäten. Artikeln baserar sig delvis på en runtringning som Mälardalsrådet gjort och som visar att tappet på cirka 80 procent av studenterna från 2010 håller i sig även under höstterminen 2012. KTH flaggar för att en ihållig trend kan leda till både nedskärningar i personal och ett förändrat kursutbud. Magnus Mörck, utbildningschef på Konstfack, har sett en minskning från 45 utomeuropeiska masterstudenter 2010 till fyra 2012. Han påpekar att det uteblivna internationella utbytet kan få även svenska kreativa studenter att söka sig utomlands snarare än till de inhemska skolorna. Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet, sammanfattar läget ytterligare:

Det är dåligt för Sverige, och tråkigt. Vi vill att många ska komma, en del av dem stannar och är ett tillskott för svenska samhället och de som åker hem igen är också en stor tillgång för Sverige.

Inget av de tillfrågade lärosätena vill återinföra avgiftsfriheten för utomeuropeiska studenter. Men Kåre Bremer uttrycker att det nya systemet är fyrkantigt och att de stipendieprogram som regeringen utlovade är mycket snålt tilltagna. Den synpunkten delas av näringslivsföreträdare som Mälardalsrådet har talat med och som medverkat i våra seminarier och rapporter under det gångna året: IT&Telekomföretagen, Stockholms Handelskammare, Bombardier med flera.

Även forskarvärlden riskerar att påverkas av de uteblivna internationella kontakterna. Anders Flodström, tidigare universitetskansler och dessförinnan KTH-rektor, förklarade vid ett IVA-seminarium om svenska forskares samarbete med omvärlden att KTH:s framgångsrika samarbete med kinesiska lärosäten tog avstamp i engagemanget från besökande kinesiska masterstudenter. Inte, som man kan tro, i en samarbetsstrategi skapad centralt på ledningsnivå. De flesta internationella forskningssamarbeten, underströk Lennart Stenberg på Vinnova, grundar sig i forskares informella kontakter och nätverk. Även dessa påverkas således av inflödet av internationella studenter. Särskilt illavarslande är det när Sverige förlorar kontaktytor med universitet i ett antal asiatiska länder, som under senare år rusat ikapp och ifrån västvärlden inom flera forskningsområden.

Men den negativa trenden kan vändas. Mälardalsrådet sammanställer i skrivande stund ett antal åtgärder som bör vidtas av riksdag och regering, och som efterfrågas av en bredd av aktörer. Dessutom planeras och genomförs regionala insatser runtom i landet, ofta i samarbeten mellan lärosäten och kommuner.

För alla idéer behövs. Vår gemensamma utmaning ringas in på ett utmärkt sätt av den kinesiska KTH-studenten Nan Wang, som uttalar sig i Sveriges Radios internationella sändningar: ”My friends in China ask me why I chose to study in Switzerland.” Mer träffsäker än så kan argumentationen för fler stipendier, bättre strategier och ytterligare marknadsföring knappast bli.

Mer i media: Ekot om läget i hela Sverige: 17 000 utomeuropeiska studenter har blivit 4 300. Kulturnytt om läget för de konstnärliga högskolorna.

Uppdaterat: Radio Stockholm hakar på. Mälardalsrådets ordförande Helene Hellmark Knutsson kommenterar på sin blogg.

4 miljarder till forskning

september 11, 2012 Lämna en kommentar

Alliansledarna presenterade redan i dag huvuddragen i den kommande forskningspropositionen. Det skedde mycket symboliskt vid en pressträff på forskningsinstitutet SciLifeLab i Solna. Institutet självt – ett samarbete mellan Stockholms universitet, Karolinska institutet, KTH och Uppsala universitet – tilldelas 150 miljoner kronor per år under 2013-2015 och 200 miljoner från och med 2016. Totalt avsätts 2,1 miljarder kronor för området life science.

Bland propositionens övriga inslag är det intressant att lyfta fram höjningen av fakultetsanslagen på 900 miljoner kronor per år från 2016, samt en upptrappad satsning på att omsätta forskning i nya produkter och tjänster. Sammantaget innebär regeringens förslag en successiv höjning av anslagen till forskning och innovationer på 4 miljarder kronor per år, med full effekt 2016. Det är på alla sätt och vis ett positivt besked.

Ytterligare detaljer presenteras i regeringens budgetproposition i nästa vecka och i den fullständiga forskningspropositionen senare i höst. Mer information kring dagens besked finns på regeringens hemsida.

Media: DN, Aftonbladet, Expressen, Dagens Opinion, Radio Stockholm. Kommentarer: Kåre Bremer, Erik Weiman, Harriet Wallberg-Henriksson, Lotta Edholm, Eva Åkesson, Per Eriksson, Almegabloggen, Eva Åkesson igen, Sten Nordin, Karin Röding.