Arkiv

Posts Tagged ‘Stockholm’

Vad hände med internationaliseringen?

juli 3, 2012 1 kommentar

Att antalet utomeuropeiska studenter i Sverige har minskat dramatiskt under det senaste året är välkänt. Under våren har Mälardalsrådet i rapporten Vad hände med internationaliseringen? tittat närmare på situationen för lärosätena i Stockholm-Mälarregionen. Ambitionen är dels att klargöra hur läget ser ut, men också att mejsla fram förslag på hur vi kan bryta den avinternationalisering som riskerar att mer permanent drabba regionens högskolor och näringsliv. I dag tas ännu ett steg i den processen, då rapporten diskuteras vid ett seminarium i Almedalen, med inbjudna gäster från både politiken, akademin och näringslivet.

Frågorna i enkätstudien har ställts till 64 personer med nyckelfunktion (studierektorer, programansvariga, internationellt ansvariga) vid 14 av regionens 18 lärosäten som tar emot internationella studenter från avgiftspliktiga länder. Även om jag rekommenderar en titt på den tämligen koncisa rapporten i sin helhet (pdf), kan det vara bekvämt med en liten sammanfattning:

  • Av 46 studierektorer och programansvariga vid Stockholm-Mälarregionens lärosäten säger åtta av tio att de fått färre registrerade studenter från avgiftspliktiga länder.
  • Två av tre respondenter anser att det har blivit svårare att arbeta med internationalisering av den högre utbildningen.
  • Åtta av tio tror på en oförändrat låg eller ännu lägre andel utomeuropeiska studenter på kort sikt. På längre sikt finns en något mer positiv inställning.
  • Stipendier, utbildningens kvalitet och lägre avgifter pekas ut som de tre viktigaste faktorerna för att attrahera fler avgiftspliktiga studenter.

I den dialog som Mälardalsrådet nu för med flera aktörer är förhoppningen att mer samlade åtgärder ska komma till stånd för att att regionen ska bli mer attraktiv för internationella studenter. Precis som flera nyckelaktörer påpekar i de intervjuer som kompletterar enkätstudien – och som Mälardalsrådets ordförande Helene Hellmark Knutsson också har framfört i media – saknas i dagsläget en tydlig strategi. Något att begrunda såväl för regeringen som på regional nivå.

Annonser

Kompetenskris inom vård och utbildning

januari 26, 2012 Lämna en kommentar

16 000 inom vården och 11 000 inom utbildningssektorn. Så stor kommer bristen på utbildad arbetskraft att vara i Stockholms län år 2020, enligt en rapport från Länsstyrelsen. Tillräckligt alarmerande för att tala om en förestående kompetenskris, kommenterar Mälardalsrådets ordförande Helene Hellmark Knutsson.

Rapporten Stockholm 2020 – En utbildnings- och arbetsmarknadsprognos presenterades i dag vid ett välbesökt seminarium på Länsstyrelsen. Den visar effektivt att vår region fortsätter utvecklingen mot en mer kunskapsintensiv arbetsmarknad. Efterfrågan på personer med eftergymnasial utbildning ökar med 147 000 personer under de kommande åtta åren. Störst brist kommer det att vara på teknikutbildade, ingenjörer, lärare samt vård- och omsorgsutbildade. Samtidigt minskar efterfrågan på personer med enbart folk- eller grundskoleutbildning.

Läs hela rapporten här.

Media: DN, Sveriges Radio.

1500 studentbostäder på Albano

november 11, 2011 1 kommentar

En enig stadsbyggnadsnämnd i Stockholm fattade igår beslut om att planera in 1 500 nya studentbostäder på Albano. Detta är en tydlig ambitionshöjning jämfört med de tidigare planer som endast omfattade 800 studentbostäder.

Albano ligger centralt beläget mellan Stockholms universitet och KTH, och utgör ett av de viktigaste utvecklingsprojekten i arbetet med att stärka Stockholms utbildningsmiljöer. Mycket har hänt under de senaste åren: Det är glädjande att samtliga partier i Stockholms stad nu står bakom en tydlig satsning på området.

Stadsbyggnadsborgarrådet Regina Kevius (M) var först med att twittra om nyheten. Tomas Rudin (S) bloggade, liksom SSCO och Stockholms universitets studentkår. I media: Gaudeamus.

5 utmaningar för Stockholm

november 2, 2011 Lämna en kommentar

Det går bra för Stockholm, visar Länsstyrelsens nya rapport som överlämnades till regeringen härom dagen. Enligt Katarina Kämpe, tillförordnad landshövding efter Per Unckels bortgång, kan huvudstadsregionen ”med fog beskrivas som den mest kunskapsintensiva regionen utanför USA”. Men rapporten vill också uppmärksamma regeringen på fem utvecklingsområden som är avgörande för Stockholms konkurrenskraft och kräver olika mått av statligt agerande. Flera av dessa relaterar till kunskapsregionens utveckling:

  • Bostäder, där man efterlyser flexibla lösningar för studenters boende och en översyn av områden för riksintressen och deras påverkan på bostadsbyggandet.
  • Infrastruktursatsningar, för att med ökad attraktionskraft kunna möta befolkningsökningen och motverka klimatförändringarna.
  • Klimat och energi, för att minska utsläppen och förbättra vattenkvaliteten.
  • Innovationskraft, för att återta en världsledande position inom exempelvis life science och informations- och kommunikationsteknologi (IKT).
  • Arbetsmarknad och kompetensförsörjning, där regionen bland annat behöver en större tilldelning av högskoleplatser.

Läs mer på Länsstyrelsens hemsida där också rapporten i sin helhet kan laddas ner. Även DN rapporterar.

I dag läser jag också moderata politikers utspel om att skapa en sammanhållen region med Uppsala, Västmanland och Sörmland i syfte att underlätta samarbetet med Stockholm i dessa och andra frågor.

Färre högskolor i Stockholm-Mälarregionen?

oktober 25, 2011 1 kommentar

Utbildningsminister Jan Björklund förklarade igår på DN Debatt att fler regionala högskolor behöver gå ihop med de forskningstunga universiteten. Tydligheten välkomnas troligen av ett antal debattörer som på senare tid har anklagat regeringen för att i smyg och utan diskussion föra en politik som aktivt missgynnar nya och mindre högskolor. TCO:s utredare German Bender har talat om en ”visklek om den högre utbildningen”, och även rektorerna Kåre Bremer (Stockholms universitet) och Karin Röding (Mälardalens högskola) har på ett lite trevande sätt försökt urskilja och analysera regeringens avsikter.

Jag delar uppfattningen att en utveckling mot färre högskolor i Sverige kan vara välkommen, men betvivlar samtidigt att det är vare sig önskvärt eller aktuellt i huvudstadsregionen. I våra fem län finns 24 universitet och högskolor, varav 20 ligger i Stockholms län. Majoriteten av de senare är smala och mycket specialiserade – exempelvis konstnärliga lärosäten som Konstfack, Musikhögskolan och Operahögskolan eller vårdinstitutioner som Sophiahemmets högskola, Ericastiftelsen och Röda Korsets Högskola – och det är högst oklart om dessa kommer att påverkas av den här diskussionen.

Berörs gör däremot två lärosäten som startades med något av en regionalpolitisk avsikt: Mälardalens högskola och Södertörns högskola. Om båda dessa sägs ofta att de framgångsrikt har breddat rekryteringen till den högre utbildningen, men att de på olika sätt missgynnats genom den politik som förts på senare år. En oro som har funnits gäller exempelvis det nya kvalitetsutvärderingssystemet, som av den förre universitetskanslern Anders Flodström dömts ut för att det bestraffar snarare än belönar lärosäten som eftersträvar mångfald bland studenterna.

Trots den politiska behandlingen av MDH och Södertörn ser jag inte att sammanslagningar är aktuella under överskådlig tid. MDH:s Karin Röding meddelar i replik till Jan Björklund att fusioner inte är något som diskuteras. I Stockholm har skolborgarrådet Lotta Edholm (FP) förespråkat fler högskoleplatser samtidigt som finansborgarrådet Sten Nordin (M) uttalar sitt stöd för att Södertörns högskola får växa och utvecklas till ett universitet. Detta är för övrigt också utpekade mål i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010. Att regeringen i strid med tunga stockholmspolitiker och på tvärs emot strategier för huvudstadsregionens tillväxt skulle vidhålla en politik som hämmar Södertörns utveckling håller jag för otroligt.

Jan Björklunds artikel kommenteras av Kåre Bremer, Juseks Robin Moberg, SSCO:s Martin Sahlin, Erik Arroy på Stockholms universitets studentkår, UNT:s ledarsida, SN:s ledarsida, Sigbritt Karlsson samt SULF:s Anna Götlind på DN Debatt.

Uppdaterat: SFS replikerar på DN Debatt. Även VLT:s ledarsida kommenterar.

Innovationskraften beroende av samverkan, rörlighet och bostäder

oktober 19, 2011 Lämna en kommentar

Jonas Örtquist, Länsstyrelsen i Stockholm, Lina Glans, SSCO, Sonia Gustavsson, Stockholms läns landsting.

Hur gör vi Stockholm mer innovativt? Den frågan luftades på ett seminarium under dagens konferens Läget i Stockholmsregionen, arrangerad på Filmstaden Sergel av landstingets kontor Tillväxt, miljö och regionplanering. Som underlag till diskussionen presenterades en analys beställd av Länsstyrelsen i Stockholms län inom initiativet Innovationskraft Stockholm. Genomgången av Stockholms styrkor och svagheter bekräftade och sammanfattade föredömligt den bild som många av oss redan har:

  • Vår innovationsförmåga är i dagsläget god mycket tack vare vår förmåga att attrahera humankapital, människor som söker sig till våra universitet och vår arbetsmarknad för att leva och utvecklas i Stockholmsregionen.
  • Den förmågan är tydligt hotad, framför allt på grund av bristen på bostäder och en relativt sett försvagad kapacitet i (kollektiv)trafiksystemet. Andra större problem utgörs av en svag samverkan mellan akademi och arbetsliv och frånvaron av ett tydligt regionalt ledarskap.

Slutsatserna bekräftades ytterligare under det efterföljande panelsamtalet. Det är mycket talande att bostadsbristen för studenter inte bara lyftes av SSCO:s ordförande Lina Glans, utan också utsågs till det kanske mest grundläggande strukturella problemet av Eva Klasson Wehler, chef för Avdelningen för externa kontakter på Stockholms universitet:

– Det vi har sett med internationella studenter som kommer hit för att studera men åker hem efter några veckor för att de inte har någonstans att bo, det får bara inte hända. Inte en enda gång.

Panelen ägnade också uppmärksamhet kring frågan om hur studenter och forskare lättare ska kunna utföra examensarbeten ute i arbetslivet. Hur kan vi som region skapa strukturer för att matcha akademins krav med näringslivets behov? På den punkten ska det bli intressant att följa det arbete som inletts mellan Stockholms universitet, Södertörns högskola och Stockholms stad. Sannolikt har Stockholmsaktörerna mycket av lära av de initiativ som finns i övriga regionen.

Studentdeltagandet centralt för arbetet med kunskapsregionen

oktober 14, 2011 Lämna en kommentar

På DN Debatt uppmärksammas idag en strid som pågått under en tid gällande landstingsbidragen till Stockholms ungdomsorganisationer. I detta fall gäller det studenternas samarbetsorgan SSCO, som uppmärksammar att landstinget i efterhand har förändrat bidragsreglerna i syfte att stänga ute just studentorganisationer från sin finansiering.

Det är omöjligt för mig att i detta forum uttala huruvida Kulturnämnden och det utpekade landstingsrådet Anna Starbrink (FP) borde ha agerat annorlunda i det aktuella fallet. Kanske är det andra delar av region eller län som bör sörja för att just studenterna ska kunna upprätthålla en fungerande demokratisk, social och politisk verksamhet. I egenskap av tjänsteman med ansvar för kunskapsregionens utveckling vill jag dock uppmärksamma det illavarslande med att en konstruktiv studentröst riskerar att raderas ut från den regionala kartan. På samma sätt som det är naturligt att inkludera näringslivets organisationer i de regionala processer som rör näringslivets utveckling i Stockholm, bör det vara självklart att inkludera akademi och studenter – alltså den grupp som tydligast kan vittna om tillståndet i kunskapsregionen – i den verksamhet som rör högskolornas utveckling. Allt annat vore oseriöst.

Det är välbelagt att Stockholms län hotas av en stor brist på högutbildade och måste anstränga sig alltmer för att attrahera studenter. Detta är tungt vägande argument för att regionen och landstinget försäkrar sig om att studenternas organisationer kan bidra till utvecklingsarbetet även i framtiden. Något annat har vi i dagsläget inte råd med.

Uppdaterat: Anna Starbrink bemöter debattartikeln på sin blogg och i DN, men sågas av sin nämndkollega Tomas Melin.