”Varför studerar du i Schweiz?”

Dagens Nyheter den 12 september 2012.

Dagens Nyheter rapporterar i dag (ej på nätet) om svårigheterna med att locka utomeuropeiska studenter till Stockholms lärosäten. Artikeln baserar sig delvis på en runtringning som Mälardalsrådet gjort och som visar att tappet på cirka 80 procent av studenterna från 2010 håller i sig även under höstterminen 2012. KTH flaggar för att en ihållig trend kan leda till både nedskärningar i personal och ett förändrat kursutbud. Magnus Mörck, utbildningschef på Konstfack, har sett en minskning från 45 utomeuropeiska masterstudenter 2010 till fyra 2012. Han påpekar att det uteblivna internationella utbytet kan få även svenska kreativa studenter att söka sig utomlands snarare än till de inhemska skolorna. Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet, sammanfattar läget ytterligare:

Det är dåligt för Sverige, och tråkigt. Vi vill att många ska komma, en del av dem stannar och är ett tillskott för svenska samhället och de som åker hem igen är också en stor tillgång för Sverige.

Inget av de tillfrågade lärosätena vill återinföra avgiftsfriheten för utomeuropeiska studenter. Men Kåre Bremer uttrycker att det nya systemet är fyrkantigt och att de stipendieprogram som regeringen utlovade är mycket snålt tilltagna. Den synpunkten delas av näringslivsföreträdare som Mälardalsrådet har talat med och som medverkat i våra seminarier och rapporter under det gångna året: IT&Telekomföretagen, Stockholms Handelskammare, Bombardier med flera.

Även forskarvärlden riskerar att påverkas av de uteblivna internationella kontakterna. Anders Flodström, tidigare universitetskansler och dessförinnan KTH-rektor, förklarade vid ett IVA-seminarium om svenska forskares samarbete med omvärlden att KTH:s framgångsrika samarbete med kinesiska lärosäten tog avstamp i engagemanget från besökande kinesiska masterstudenter. Inte, som man kan tro, i en samarbetsstrategi skapad centralt på ledningsnivå. De flesta internationella forskningssamarbeten, underströk Lennart Stenberg på Vinnova, grundar sig i forskares informella kontakter och nätverk. Även dessa påverkas således av inflödet av internationella studenter. Särskilt illavarslande är det när Sverige förlorar kontaktytor med universitet i ett antal asiatiska länder, som under senare år rusat ikapp och ifrån västvärlden inom flera forskningsområden.

Men den negativa trenden kan vändas. Mälardalsrådet sammanställer i skrivande stund ett antal åtgärder som bör vidtas av riksdag och regering, och som efterfrågas av en bredd av aktörer. Dessutom planeras och genomförs regionala insatser runtom i landet, ofta i samarbeten mellan lärosäten och kommuner.

För alla idéer behövs. Vår gemensamma utmaning ringas in på ett utmärkt sätt av den kinesiska KTH-studenten Nan Wang, som uttalar sig i Sveriges Radios internationella sändningar: ”My friends in China ask me why I chose to study in Switzerland.” Mer träffsäker än så kan argumentationen för fler stipendier, bättre strategier och ytterligare marknadsföring knappast bli.

Mer i media: Ekot om läget i hela Sverige: 17 000 utomeuropeiska studenter har blivit 4 300. Kulturnytt om läget för de konstnärliga högskolorna.

Uppdaterat: Radio Stockholm hakar på. Mälardalsrådets ordförande Helene Hellmark Knutsson kommenterar på sin blogg.

En regional politik för fler innovationer?

IVA-projektet Innovation för tillväxt har som uttalat mål att Sverige ska bli världens bästa miljö för innovationer. Som ett led i arbetet har man låtit olika arbetsgrupper ta fram konkreta förslag till handling. Hittills har fyra av dem levererat. Det gäller:

• Arbetsgruppen Attrahera utländska experter, som föreslår en förbättrad expertskatt. (pdf)
• Arbetsgruppen Kompetent kapital i tidiga skeden, som föreslår en ny typ av fonder, ett regionalt förankrat inkubatorsystem med statligt stöd och ökade incitament för affärsänglar. (pdf)
• Arbetsgruppen Offentlig innovationsförhandling, som föreslår en ny delegation för innovationsupphandling, ett myndighetsansvar för att stimulera innovation inom sitt område och ökat metodstöd till offentliga inköpare. (pdf)
• Arbetsgruppen Stimulans av FoU i små och medelstora företag, som föreslår stimulansåtgärder inom tre områden: Kompetens- och utvecklingsstimulans, ekonomisk stimulans genom skatteincitament och efterfrågestimulans. (pdf)

Många av förslagen rör lagstiftning och reformer på den nationella nivån. Men det hindrar inte att varje innovativ region tänker igenom och försöker ta ställning till dessa och liknande idéer. Kan man dessutom jämka samman dem med det arbete som gjorts av Mälardalsrådet – eller med de processer som exempelvis Stockholm Handelskammare och Länsstyrelsen har framför sig – är mycket vunnet. Det vore en kraftfull signal från Sveriges tillväxtmotor om ledande aktörer i regionen lyckades enas kring en politisk agenda för fler innovationer.

Handelskammaren varnar för kompetensbrist

Handelskammarens återkommande konjunkturrapport Stockholmsbarometern ser en stark jobbtillväxt framför sig som dock hotas av en förestående kompetensbrist inom exempelvis databranschen och de privata tjänstenäringarna. Saxat ur rapporten:

I takt med att nyanställningar tar fart och antalet anställda ökar, stiger också problemen med att få tag i rätt kompetens och arbets­kraft. Brist på arbetskraft förhindrar företag att matcha den ökade efterfrågan, vilket dämpar tillväxten.

Självfallet är det hög tid att ta ett regionalt grepp om vilka åtgärder som bör till för att hantera den typen av problem. Jag har under en längre tid sneglat avundsjukt på de storstadsregioner som har lyckats samlas kring en strategi för ekonomisk utveckling och internationell konkurrenskraft. Betänk exempelvis Helsingfors, som i sin ”Competitiveness Strategy for the Metropolitan Area” har utsett kompetensförsörjning till främsta prioritet och som i tur och ordning anbefaller ett ökat samarbete med regionens universitet och högskolor, förbättrad infrastruktur kring lärosätena och en ökad internationalisering av utbildningssektorn som första åtgärder för en förbättrad konkurrenskraft. Med all säkerhet något att ta intryck av.

Stockholmsbarometern i media: SvD, P4 Radio Stockholm, DN. Bloggat: Den hälsosamme ekonomisten.