Arkiv

Posts Tagged ‘Saco’

Fortsatt om överutbildning

maj 29, 2009 Lämna en kommentar

Saco-Maria avvisar TCO:s slutsatser om det så kallade problemet med överutbildning, och får medhåll av Timbro-Eva. Välkommen diskussion.

Jag är övertygad om att forskare kommer att fortsätta att debattera frågan i oändlighet, och jag är likaledes övertygad om det riktiga i Marias påpekande om att detta i hög grad är en fråga om hur man definierar överutbildning.

Mina egen inställning till begreppet vilar på följande:

  1. Jag anser att det är positivt om 100 % av svenskarna har en gymnasieutbildning. Ergo: En gymnasieutbildad person är inte en överutbildad person, alldeles oavsett hur arbetsmarknaden ser ut.
  2. Svensk utbildningspolitik påverkar svensk arbetsmarknad. Den trend som gör att lågkvalificerade jobb flyttar ut till förmån för högkvalificerade jobb är i mina ögon mycket positiv. Den trenden kan också stimuleras genom att Sverige för en politik som uppmuntrar innovationsrikedom, kreativitet och – just det – utbildning. Kort sagt: Sverige kommer att stå som globaliseringens vinnare, men bara under förutsättning att vi har modet att föra en utbildningspolitik som är både expansiv och kvalitetsinriktad. Om detta gör att svenska medborgare har några fler högskolepoäng än deras arbetsgivare egentligen efterfrågade är i sammanhanget en mycket marginell fråga.

Den som satsar vinner.

Fler: Kristina Persdotter.

Annonser

Budget utan utbildning

april 15, 2009 2 kommentarer

Anders Borg får kritik från både höger och vänster för den vårbudget han presenterade idag. ”Bästa s-ministern” drar Svenskt Näringslivs chefekonom Stefan Fölster till med, självklart menat som en förolämpning. ”Större satsningar på utbildning”, kräver LO:s Wanja Lundby-Wedin och efterlyser ett nytt kunskapslyft.

Och hur ser det då ut med kunskapssatsningar? Tja, under innevarande år slår man till med 400 årsstudieplatser inom vuxenutbildningen. Högskolesektorn berikas med 7,5(!) fler platser på KI:s psykologutbildning, vilket ”måste ses som en pinsam detaljstyrning i brist på riktiga initiativ”, som SFS förklarar i en bitsk kommentar. Samtidigt rapporteras att ansökningarna till högskolan slår nya rekord.

Saco gillar att regeringen håller i pengarna men efterlyser större satsningar på bostadsbyggande för unga (vilket för övrigt skulle vara en åtgärd som verkar dubbelt: mot en avstannad byggsektor och mot en växande bostadsbrist). TCO dömer ut de sammantagna arbetsmarknadssatsningarna som lågbudgetåtgärder.

Borg själv är självklart nöjd med sin insats, och upplyser samtidigt medborgarna om att vi befinner oss i  ”den värsta krisen sedan andra världskriget”.

Sammantaget känns allting ganska tryggt just nu.

”Hatten av för CSN”

februari 5, 2009 Lämna en kommentar

”Tack, Olof Palme!” Utropet får väl betraktas som uppseendeväckande,  åtminstone när det formuleras på DN:s ledarsida. Mannen bakom det är Henrik Berggren, som bjuder på en intressant historielektion när han berättar om en svunnen tid då enigheten var blocköverskridande om att en statligt finansierad studielön var det bästa sättet att locka svenskarna till universiteten.

De borgerliga tyckte att det var en bra idé eftersom det gynnade deras väljare. Äntligen skulle välfärdsstatens pengaflöde inte bara handla om att ta från de rika och ge till de fattiga. Nu skulle i stället arbetarna vara med och betala medelklassens utbildning.

Men socialdemokrater och kommunister var också för statlig finansiering. Dels avskräckte lånen unga män och kvinnor från arbetarklassen att gå vidare till högre utbildning, dels skulle akademikernas lönekrav kunna hållas nere om de häftade i moralisk skuld till staten för sin utbildning.

Till sist föll det på en ung Olof Palme att ändå driva igenom modellen med mer eller mindre generösa statliga lån, under hårt motstånd från Saco och SFS som båda hade haft sin hett eftertraktade studielön inom politiskt räckhåll.

Man kan lugnt säga att debatten har ändrat karaktär under decenniernas gång. I tider när diskussionen allt oftare handlar om studieavgifter, eller studenters möjligheter till extrajobb, känns det relativt lätt att instämma i Henrik Berggrens avslutande lovsång till själva fundamentet för svensk utbildningspolitik:

Till skillnad från i USA, Tyskland och många andra länder kan alla svenska ungdomar, oavsett föräldrarnas ekonomi, själva bestämma om och vad de vill studera. Det finns många problem i dagens svenska högskola. Men studielånen är inte ett av dem. Hatten av för CSN.

Word.