Arkiv

Posts Tagged ‘globalisering’

Svag storstadspolitik

augusti 25, 2011 1 kommentar

Bostadsminister Stefan Attefalls utspel om att studenter bör lämna storstäderna på grund av bostadsbristen har mött osedvanligt hård kritik. Det är lätt att se varför. Sällan har en svag och arrogant storstadspolitik så oblygt blottlagts av ett sittande statsråd.

Således har reaktionerna kommit från politiker över hela spektret, från näringsliv, akademi och studenter. Här är ett axplock:

Detta är helt absurt. Studenter ska välja studieort där de akademiska studierna är bäst och där utbildningen kan leda till arbete”, säger Lotta Edholm (FP), skolborgarråd, i ett pressmeddelande. Även på sin blogg.

”Attefall borde lämna Stockholm – inte studenterna! /…/ När regeringen uttalar det här så tydligt, blir effekten att Stockholm försvagas som kunskapsstad. Stockholms position som landets främsta stad för högre utbildning ifrågasätts. Den inställningen drabbar konkret staden, våra universitet och vårt näringsliv”, säger Tomas Rudin, oppositionsborgarråd för Socialdemokraterna.

”Det är ett korkat förslag. /…/ Passiv bostadspolitik och stagnerat bostadsbyggande – nationellt eller kommunalt – som försvårar studier vid de stora universiteten är inte bara ett problem för den enskilda individen utan blir till slut ett hot mot landets framtida kompetensförsörjning.” Kåre Bremer, rektor Stockholms universitet, på sin blogg.

Bostadsministern straffar Stockholm som kunskapsstad.” /…/ ”Det vore djupt olyckligt om regeringen valde att straffa den högre utbildning i Stockholm på det här sättet”, säger Fredrik Johansson, policychef vid Stockholms Handelskammare. ”Stockholmsregionen har alla förutsättningar att växa som akademiskt centrum. Det kräver ett engagemang från regeringen, inte kapitulation inför en misslyckad bostadspolitik.”

Det blir en tydlig klassproblematik när bostadsfrågan styr. Som det ser ut nu blir det inte de som har bäst förutsättningar intellektuellt som blir studenter utan de med bäst kapital”, säger nationalekonomen Cecilia Enström Öst i Dagens Nyheter, där även Uppsala studentkår uttalar sig.

Sammantaget tycks det som att bostadsminister Attefall har – om ni ursäktar uttrycket – skitit i det blå skåpet rätt ordentligt denna gång. Kanske leder det till något bra.

Även: Stockholms Akademiska Forum, Moderata Studenter, Fastighetsägarna, Helene Hellmark Knutsson. Även DN härom dagen, om Regionplanekontorets arbete för fler studentbostäder och mot bristen på högutbildade i Stockholm. Erik Slottner (KD) lanserar egna förslag.

Uppdaterat: Fler reaktioner från Vänsterpartiet i SvD, Elina Åberg (MP), Solnas kommunalråd Anders Ekegren (FP), Veronica Palm (S).

Uppdaterat igen: Stefan Attefall gör ”en halv pudel” i DN, men misslyckas totalt enligt Edvin Alam (M).

Annonser

Ökad konkurrens kräver ökad samverkan

april 4, 2011 1 kommentar

En debattartikel i Svenska Dagbladet belyser idag brister i det svenska utbildningssystemet och i förmågan att attrahera internationella studenter till Sveriges högskolor. Med rubriken ”Svenska lärosäten i Europabotten” är dock rubriksättaren fel ute – innehållet i artikeln ger på flera sätt godkänt till de enskilda högskolornas prestationer. De förbättringar som tydligt efterfrågas har i stället att göra med hur det omgivande samhället fungerar och i synnerhet med relationen mellan högskola och samhälle. Riktigt illa ser det ut när det gäller arbetslivsanknytning.

Men det riktigt svarta hålet, där Sverige genomgående befinner sig i det europeiska bottenträsket, gäller allt som har med arbete och arbetsmarknadskontakt att göra. När det gäller karriärvägledning, arbetsmarknadskontakt och upplevelsen av att utbildningen stärkt anställningsbarheten så återfinns 14 av de 16 svenska lärosätena bland de sämsta 20 procenten, och de andra inte långt därifrån.

Därmed är man inne på samma analys som vi på Mälardalsrådet har presterat inom Stjärnbildning: De största utmaningarna i det svenska kunskapssamhället återfinns inte inom de enskilda sektorerna för akademi, näringsliv och offentlighet – utan mellan dem. Därför är det välkommet att debattörerna i SvD nämner ett antal tänkbara ambitioner på detta område. Från att förbättra karriärvägledningen för studenter, till att öka engagemanget från privat och offentlig sektor, till att tillåta internationella studenter stanna kvar i Sverige ett år efter examen för att söka jobb.

Skribenterna är också inne på nödvändigheten av att formulera det erbjudande som idag saknas, men som Sverige behöver för att kunna attrahera utländska talanger. Analysen är i det avseendet mycket träffsäker:

Ska Sverige kunna utvecklas till den internationella talangmagnet vi har förutsättningar att vara måste studenternas kontakter med arbetsmarknaden stärkas väsentligt. Det är en uppgift som högskola, näringsliv och samhälle måste lösa tillsammans.

Fler: Edvin Alam, Jon Petter Gustafsson, SSCO-bloggen.

Edit: Även Björn Axelsson på Almega kommenterar.

Vem driver arbetslinjen 2.0?

mars 5, 2011 2 kommentarer

”Den stora frågan blir ju då om det ens går att få till en politisk konflikt i den här frågan”, skrev tidningen Fokus härom veckan angående den framtida utmaningen att omsätta Sveriges växande innovationskraft i fler jobbtillfällen. Att formge arbetslinjen 2.0 är en uppgift som inget svenskt parti ännu har kunnat eller velat åta sig med full kraft.

Eller annorlunda uttryckt: Partierna må tvista om vilka skattesatser, incitaments- och trygghetssystem som får flest människor i arbete. Men i den kanske mest centrala frågan – den som handlar om vilka arbeten svenskarna ska gå till om dagarna och nätterna – råder både något slags enighet, får man förmoda, och politisk vilsenhet. För visst säger ingen beslutsfattare med självbevarelsedrift något annat än att Sveriges konkurrenskraft i den globala ekonomin är intimt förbunden med kunskap och innovationsförmåga, med en ständigt höjd kompetensnivå och ett förbättrat utbildningssystem. Men ytterst få lyfter debatten om globaliseringens effekter till den övergripande nivå där den hör hemma; en nivå där frågan om framtidens arbetskraft inte ständigt trivialiseras i en PR-jargong om ”batongpedagogik” kontra ”flumskola”, eller genom provinsiella diskussioner om huruvida betygen ska delas ut i sexan eller sjuan.

Dessa rader skrivs dock mindre i en anda av skuldbeläggande och mer som en uppmaning till de politiker som har just skola, högskola och forskning som ansvarsområden: Varje utbildningsminister håller i sin hand nyckeln till Sveriges framtida ekonomi. Och varje finansminister som inte inser detta missköter på ett mycket grovt sätt sitt ämbete. Det här är något som måste hållas i åtanke inte bara av Anders Borg och Jan Björklund, utan också av dem ur oppositionen som gör anspråk på uppdragen.

… men Newsweek nyanserar bilden

augusti 17, 2010 Lämna en kommentar

Samtidigt har tidningen Newsweek rankat hundra länder i världen och slutit sig till att Sverige är det tredje bästa landet i världen att leva i. Tydligt godkänt alltså. Men samtidigt anger man att utbildning är den kategori som Sverige presterar klart sämst i – vi placerar oss på en inte särskilt hedrande nittonde-plats.

Newsweek nyanserar alltså på ett välkommet sätt den bild som vissa kanske gärna målar upp för sig med anledning av Shanghai-rankingen, som jag skrev om i mitt förra inlägg.

Media: SvD, GP, Ekuriren, VLT, Metro, E24, DN.

3 Mälardalsuniversitet på Shanghai-listan

augusti 17, 2010 1 kommentar

På den lista som härom dagen publicerades av Academic Ranking of World Universities, den så kallade Shanghai-rankingen, återfinns tre svenska lärosäten bland de främsta 100. Det rör sig om Karolinska Institutet (42), Uppsala universitet (66) och Stockholms universitet (79). Alla dessa är belägna i Stockholm-Mälarregionen, och alla dessa har också avancerat på listan sedan förra året.

Resultatet är naturligtvis glädjande, dels för att Sverige placerar sig relativt högt (i synnerhet räknat per capita) men också för att Stockholm-Mälarregionen håller ställningarna som rikets dominerande utbildningsregion. Ändå är det viktigt att hålla i minnet att rankinglistor av det här slaget – precis som SU:s rektor Kåre Bremer påpekar på sin blogg – säger väldigt lite om kvaliteten på enskilda utbildningar och därför är av begränsat värde för blivande studenter som står inför valet av lärosäte. Det finns också andra orosmoln: På 100-listan över de främsta lärosätena inom samhällsvetenskap finns Sverige överhuvudtaget inte representerat. Jag tolkar det som ett stöd för åsikten att urholkningen av resurser till samhällsvetenskapliga studier har fått pågå alldeles för länge i Sverige.

Se Sverige-listan här. Även Brita Lundström på StAF bloggar.

Uppdaterat: Kommentar dessutom från Beatrice Högå, ordförande för Sveriges Förenade Studentkårer. Liksom Stockholms stads finansborgarråd Sten Nordin.

Media: DN, ABC, SvD, SR, Sydsvenskan, E24, SVT.

KTH förlorar 100 miljoner

augusti 12, 2010 Lämna en kommentar

Enligt en artikel i Dagens Nyheter (ännu ej på nätet) beräknar KTH att 1 000 av dagens 1 500 utomeuropeiska studenter försvinner i samband med att regeringen inför studieavgifter. Samma mönster gäller vid andra lärosäten, och kontentan tycks tyvärr bli förlorade intäkter – runt 100 miljoner kronor för KTH:s del – och en minskad internationalisering av högskolesektorn.

I vanlig ordning har jag svårt för de principiella argument som framförts både för och emot studieavgifter för utomeuropeiska studenter. Jag är verkligen osäker på om det existerar något sådant som en universell rätt till kostnadsfri utbildning vid svenska lärosäten. Icke desto mindre bör regeringen vara vaksam på om införandet av studieavgifter i själva verket blir en kontraproduktiv åtgärd. Det som har beskrivits som en politik för ökade intäkter och bättre kvalitet riskerar att bli det motsatta – åtminstone om man lyssnar till högskolesektorns egna bedömningar.

Vad de försvunna internationella studenterna kommer att innebära för Stockholm-Mälarregionen återstår naturligtvis att se. Sannolikt kommer högskoleminister Krantz (eller hans efterträdare) att tvingas tänka om även i detta fall, om det skulle visa sig att de värsta farhågorna besannas. Men tillsvidare är det nog ändå hög tid att börja fundera över åtgärder som kan minska bortfallet och dämpa de negativa ekonomiska konsekvenserna: kanske ett intensifierat arbete med utbytesprogram, eller varför inte regionala stipendiesystem för besökande studenter. Något måste troligen till för att huvudstadsregionen inte ska förlora fart i den värdefulla internationaliseringsprocess som trots allt har pågått under senare decennier.

Notera att också turerna kring antagningsreglerna – där Tobias Krantz härom dagen backade inför kritiken – också får en effekt på i vilken utsträckning personer med utländska betyg får tillgång till den svenska högskolan: Rapport, Ekot, Expressen, DN, Aftonbladet. Bloggat om detta: Christian Stråhlman, Beatrice Högå.

Edit: Även Expressens Aron Lund kommenterar KTH:s förlust.

Handelskammaren varnar för kompetensbrist

augusti 11, 2010 Lämna en kommentar

Handelskammarens återkommande konjunkturrapport Stockholmsbarometern ser en stark jobbtillväxt framför sig som dock hotas av en förestående kompetensbrist inom exempelvis databranschen och de privata tjänstenäringarna. Saxat ur rapporten:

I takt med att nyanställningar tar fart och antalet anställda ökar, stiger också problemen med att få tag i rätt kompetens och arbets­kraft. Brist på arbetskraft förhindrar företag att matcha den ökade efterfrågan, vilket dämpar tillväxten.

Självfallet är det hög tid att ta ett regionalt grepp om vilka åtgärder som bör till för att hantera den typen av problem. Jag har under en längre tid sneglat avundsjukt på de storstadsregioner som har lyckats samlas kring en strategi för ekonomisk utveckling och internationell konkurrenskraft. Betänk exempelvis Helsingfors, som i sin ”Competitiveness Strategy for the Metropolitan Area” har utsett kompetensförsörjning till främsta prioritet och som i tur och ordning anbefaller ett ökat samarbete med regionens universitet och högskolor, förbättrad infrastruktur kring lärosätena och en ökad internationalisering av utbildningssektorn som första åtgärder för en förbättrad konkurrenskraft. Med all säkerhet något att ta intryck av.

Stockholmsbarometern i media: SvD, P4 Radio Stockholm, DN. Bloggat: Den hälsosamme ekonomisten.