Arkiv

Posts Tagged ‘utbildning’

6 åtgärder för fler internationella studenter

november 8, 2012 2 kommentarer

Mälardalsrådet har sammanställt sex åtgärder som bör genomföras av regeringen för att öka inflödet av internationella studenter till Sveriges och Stockholm-Mälarregionens lärosäten. Som bekant har antalet utomeuropeiska studenter i regionen minskat med cirka 80 procent under de senaste två åren, vilket på goda grunder oroar både lärosäten och arbetsgivare.

I dag skriver Mälardalsrådets ordförande Helene Hellmark Knutsson om åtgärderna på DN Debatt tillsammans med Kåre Bremer, rektor Stockholms universitet, Peter Gudmundson, rektor KTH, och Harriet Wallberg-Henriksson, rektor KI. Den som vill kan också ladda ner broschyren och bakgrundsrapporten (pdf) på Mälardalsrådets hemsida.

Fler: Helene Hellmark Knutsson, P-O Rehnquist, Kåre Bremer.

Svensk kvalitetsutvärdering underkänns

september 18, 2012 Lämna en kommentar

I går eftermiddag briserade nyheten som en bomb i den svenska högskolesektorn. Högskoleverket (HSV) hotas av uteslutning ur den europeiska organisationen för kvalitetssäkring av den högre utbildningen, ENQA. Förkortningarna och den tekniska diskussionen avskräcker troligen media från att rapportera om debaclet i någon större utsträckning, men det är viktigt att ändå försöka sätta fingret på vad det här innebär: Att Sverige i dagsläget inte uppfyller de europeiska standardkraven för utvärdering, och att vi därmed inte på ett trovärdigt sätt kan mäta kvaliteten på våra högskoleutbildningar.

Det säger sig självt att ett antal problem kommer att uppstå ur detta. Ett handlar om resurstilldelning: Om staten inte klarar av att mäta högskolornas prestationer, vilken princip (i stället för kvalitet) ska då vara vägledande för hur utbildningsmedlen fördelas? Ett annat rör själva kvalitetsarbetet: Om vi inte på ett trovärdigt sätt kan mäta och peka ut vad som är fel eller kunde göras bättre, hur håller vi då jämn takt med utvecklingen av andra universitet och högskolor runtom i världen?

En tredje och mycket viktig fråga handlar om svenska högskolors anseende i andra länder. Vi befinner oss redan nu i ett läge där Sverige har tappat en mycket stor del av de utomeuropeiska studenterna. Hur påverkas vår attraktivitet som studiedestination av att vi numera inte lever upp till europeisk standard vad gäller kvalitetssäkring?

Det är värt att påpeka att ENQA ger mycket höga betyg till Högskoleverket som myndighet. Kritiken gäller närmast uteslutande den politiska styrningen och de principer för kvalitetssäkring som fastslogs av riksdagen när den 2010 antog regeringens proposition Fokus på kunskap. Även om det alltså i formell mening är HSV som ges två år för att rätta till sin verksamhet för att inte uteslutas ur den europeiska gemenskapen, landar frågan ofrånkomligen på myndighetens uppdragsgivare: Utbildningsdepartementet och i slutändan regeringen och riksdagen.

Fler kommentarer: SULF, Christian Stråhlman, Eva Åkesson, Kåre Bremer, Ajour, Åsa Bergenheim, SUHF. UNT tar upp nyheten, liksom P3 Nyheter, Lundagård och Dagens Opinion. Se även ENQA:s utlåtande från april som pdf.

Uppdaterat: Statssekreterare Peter Honeth kommenterar beskedet.

Vad hände med internationaliseringen?

juli 3, 2012 1 kommentar

Att antalet utomeuropeiska studenter i Sverige har minskat dramatiskt under det senaste året är välkänt. Under våren har Mälardalsrådet i rapporten Vad hände med internationaliseringen? tittat närmare på situationen för lärosätena i Stockholm-Mälarregionen. Ambitionen är dels att klargöra hur läget ser ut, men också att mejsla fram förslag på hur vi kan bryta den avinternationalisering som riskerar att mer permanent drabba regionens högskolor och näringsliv. I dag tas ännu ett steg i den processen, då rapporten diskuteras vid ett seminarium i Almedalen, med inbjudna gäster från både politiken, akademin och näringslivet.

Frågorna i enkätstudien har ställts till 64 personer med nyckelfunktion (studierektorer, programansvariga, internationellt ansvariga) vid 14 av regionens 18 lärosäten som tar emot internationella studenter från avgiftspliktiga länder. Även om jag rekommenderar en titt på den tämligen koncisa rapporten i sin helhet (pdf), kan det vara bekvämt med en liten sammanfattning:

  • Av 46 studierektorer och programansvariga vid Stockholm-Mälarregionens lärosäten säger åtta av tio att de fått färre registrerade studenter från avgiftspliktiga länder.
  • Två av tre respondenter anser att det har blivit svårare att arbeta med internationalisering av den högre utbildningen.
  • Åtta av tio tror på en oförändrat låg eller ännu lägre andel utomeuropeiska studenter på kort sikt. På längre sikt finns en något mer positiv inställning.
  • Stipendier, utbildningens kvalitet och lägre avgifter pekas ut som de tre viktigaste faktorerna för att attrahera fler avgiftspliktiga studenter.

I den dialog som Mälardalsrådet nu för med flera aktörer är förhoppningen att mer samlade åtgärder ska komma till stånd för att att regionen ska bli mer attraktiv för internationella studenter. Precis som flera nyckelaktörer påpekar i de intervjuer som kompletterar enkätstudien – och som Mälardalsrådets ordförande Helene Hellmark Knutsson också har framfört i media – saknas i dagsläget en tydlig strategi. Något att begrunda såväl för regeringen som på regional nivå.

”Högskolan underlättar inte kontakter med arbetslivet”

mars 1, 2012 1 kommentar

Var tredje nyexaminerad student anser att högskolan inte alls underlättade kontakterna med arbetslivet. Det framkommer i en ny undersökning som presenterades av Jusek på ett seminarium i morse. Siffran föranledde Juseks ordförande Sofia Larsen, tidigare ordförande i riksdagens utbildningsutskott, att efterlysa tydligare incitament för samverkan och arbetslivsanknytning inom ramen för den statliga styrningen av högskolan.

Sofia Larsen passade även på att framföra Juseks samtliga tre krav för höjd utbildningskvalitet:

  • Mer resuser till utbildningssystemet. En student inom samhällsvetenskap får i snitt bara åtta lektionstimmar i veckan; Jusek vill se tio lektionstimmar som minimum och dessutom möjligheter till ytterligare lärarkontakter utanför själva undervisningen.
  • En akademisk utbildning ska vara generell och forskningsanknuten och vara en bra utgångspunkt för en karriär inom många olika arbetsområden och branscher.
  • Förstärk kopplingen mellan utbildning och arbetsliv. Utbildningens innehåll måste ständigt anpassas och förbättras i förhållande till arbetsmarknadens behov.

I det efterföljande panelsamtalet deltog även Eva Åkesson, nytillträdd rektor för Uppsala universitet, Jörgen Tholin, rektor för Högskolan på Gotland, och Lars Haikola, universitetskansler. Bland dem rådde en överväldigande samstämmighet om att högskolan för närvarande lider av en resursbrist som kan bli ödesdiger för Sverige. Vid sidan av rena kvalitetspengar pekade samtliga på att alltför många potentiella studenter i dagsläget stängs ute från högskolan.

– Det är inte en adekvat åtgärd att minska på antalet högskoleplatser, ansåg Lars Haikola. Rent kvantitativt är vi absolut inte exceptionellt bra jämfört med resten av världen. Det satsas otroligt mycket på utbildning i andra länder som konkurrerar med oss.

– Vi ligger faktiskt under genomsnittet i OECD när det gäller övergången till högre utbildning. Det är minst sagt oroväckande, konstaterade Eva Åkesson.

Juseks undersökning är värdefull för att den sätter fokus på en viktig utmaning som svenska högskolor har tillsammans med det omgivande samhället. Kvalitetsaspekten – inklusive frågan om arbetslivsanknytning – måste vara föremål för ständig uppmärksamhet och debatt. Det gäller också de rent kvantitativa målen, som är särskilt betydande för de växande storstadsregionerna: Fler människor måste klara övergången till högskolan. Det är avgörande att dessa insikter inte uteslutande behandlas inom den utbildningspolitiska debatten, utan också som en bärande del av svensk tillväxtpolitik.

För övrigt lämnades i morse det intressanta beskedet att samgåendet mellan Uppsala universitet och Högskolan på Gotland väntas vara fullbordat den 1 juli 2013. Kanske flyger en och annan champagnekork i luften under den då pågående Almedalsveckan.

Läs Juseks rapport här (pdf). Se seminariet i efterhand här. Även Robin Moberg på Jusek-bloggen refererar.

Kompetenskris inom vård och utbildning

januari 26, 2012 Lämna en kommentar

16 000 inom vården och 11 000 inom utbildningssektorn. Så stor kommer bristen på utbildad arbetskraft att vara i Stockholms län år 2020, enligt en rapport från Länsstyrelsen. Tillräckligt alarmerande för att tala om en förestående kompetenskris, kommenterar Mälardalsrådets ordförande Helene Hellmark Knutsson.

Rapporten Stockholm 2020 – En utbildnings- och arbetsmarknadsprognos presenterades i dag vid ett välbesökt seminarium på Länsstyrelsen. Den visar effektivt att vår region fortsätter utvecklingen mot en mer kunskapsintensiv arbetsmarknad. Efterfrågan på personer med eftergymnasial utbildning ökar med 147 000 personer under de kommande åtta åren. Störst brist kommer det att vara på teknikutbildade, ingenjörer, lärare samt vård- och omsorgsutbildade. Samtidigt minskar efterfrågan på personer med enbart folk- eller grundskoleutbildning.

Läs hela rapporten här.

Media: DN, Sveriges Radio.

1500 studentbostäder på Albano

november 11, 2011 1 kommentar

En enig stadsbyggnadsnämnd i Stockholm fattade igår beslut om att planera in 1 500 nya studentbostäder på Albano. Detta är en tydlig ambitionshöjning jämfört med de tidigare planer som endast omfattade 800 studentbostäder.

Albano ligger centralt beläget mellan Stockholms universitet och KTH, och utgör ett av de viktigaste utvecklingsprojekten i arbetet med att stärka Stockholms utbildningsmiljöer. Mycket har hänt under de senaste åren: Det är glädjande att samtliga partier i Stockholms stad nu står bakom en tydlig satsning på området.

Stadsbyggnadsborgarrådet Regina Kevius (M) var först med att twittra om nyheten. Tomas Rudin (S) bloggade, liksom SSCO och Stockholms universitets studentkår. I media: Gaudeamus.

Var sjunde elev i regionen obehörig till gymnasiet

november 8, 2011 Lämna en kommentar

Drygt 13 procent av eleverna i Stockholm-Mälarregionen lämnar grundskolan utan att vara behöriga till gymnasiet, enligt nya siffror från Skolverket. Ännu fler är obehöriga till de högskoleförberedande programmen.

”Det är hög tid att vi uppmärksammar detta som ett väsentligt hot mot huvudstadsregionens tillväxt. /…/ Vår kunskapsregion vilar i dagsläget på en mycket lös grund” kommenterar Mälardalsrådets ordförande Helene Hellmark Knutsson.

Se Mälardalsrådets sammanställning och uttalande på Stjärnbildning.se. Även Sveriges Radio uppmärksammar, liksom Eskilstuna-Kuriren.

5 utmaningar för Stockholm

november 2, 2011 Lämna en kommentar

Det går bra för Stockholm, visar Länsstyrelsens nya rapport som överlämnades till regeringen härom dagen. Enligt Katarina Kämpe, tillförordnad landshövding efter Per Unckels bortgång, kan huvudstadsregionen ”med fog beskrivas som den mest kunskapsintensiva regionen utanför USA”. Men rapporten vill också uppmärksamma regeringen på fem utvecklingsområden som är avgörande för Stockholms konkurrenskraft och kräver olika mått av statligt agerande. Flera av dessa relaterar till kunskapsregionens utveckling:

  • Bostäder, där man efterlyser flexibla lösningar för studenters boende och en översyn av områden för riksintressen och deras påverkan på bostadsbyggandet.
  • Infrastruktursatsningar, för att med ökad attraktionskraft kunna möta befolkningsökningen och motverka klimatförändringarna.
  • Klimat och energi, för att minska utsläppen och förbättra vattenkvaliteten.
  • Innovationskraft, för att återta en världsledande position inom exempelvis life science och informations- och kommunikationsteknologi (IKT).
  • Arbetsmarknad och kompetensförsörjning, där regionen bland annat behöver en större tilldelning av högskoleplatser.

Läs mer på Länsstyrelsens hemsida där också rapporten i sin helhet kan laddas ner. Även DN rapporterar.

I dag läser jag också moderata politikers utspel om att skapa en sammanhållen region med Uppsala, Västmanland och Sörmland i syfte att underlätta samarbetet med Stockholm i dessa och andra frågor.

Investor: Återställ inflödet av internationella studenter

november 1, 2011 Lämna en kommentar

Investors vd tillika KTH:s ordförande Börje Ekholm och Göteborgs universitets ordförande Carl Bennet aktualiserar i dag debatten om de försvunna internationella studenterna. De skriver:

Vi vill nu å det bestämdaste uppmana regeringen att se över vilka möjligheter som finns att återigen attrahera fler utländska studenter. /…/

Att vi förlorar internationella studenter är högst oroande och riskerar att leda till att den redan så påtagliga kompetensbristen vid våra svenska företag blir ännu mer akut. Inte minst gäller det inom områden som teknik och naturvetenskap, där många utbildningar nu tvingas lägga ner verksamheten på grund av för få sökande.

Jag vill påminna om mitt inlägg härom veckan, där jag resonerade kring regionens roll i arbetet med att attrahera internationella studenter. Men jag gissar även att nationella åtgärder kommer till stånd nu när frågan också drivs av tunga företrädare för näringslivet.

Fler: SU:s rektor Kåre Bremer kommenterar.

Starkare forskning för starkare skola

oktober 3, 2011 1 kommentar

Bertil Östberg, utbildningsdepartementet, Tomas Kroksmark, Högskolan i Jönköping, Anna Ekström, Skolverket

Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) arrangerade idag ett seminarium för att diskutera behoven av ”förstärkt forskningsbaserad kunskapsförsörjning inom skolväsendet”. Alltså, för att uttrycka det annorlunda: Vilken typ av forskning behöver den svenska skolan för att kunna utvecklas och förbättras? Och vem ska utföra den?

En av utgångspunkterna för seminariet var en ny rapport (ännu ej på nätet) från Agenda för forskning, som analyserade fem svenska organisationer med uppgift att knyta samman forskning av praktik. Ett annat inspel gjordes av Tomas Kroksmark, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Jönköping, som kom med ett antal konkreta förslag:

  • att kommunerna startar egna FoU-avdelningar med fokus på ”sina frågor”, däribland skolan
  • att ett nationellt institut för skol- och lärarforskning inrättas
  • att 1 promille av skolbudgeten avsätts för den forskningen, att förvaltas av det nya institutet

Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket, konstaterade att svensk skola under ett antal år har präglats av försämrade resultat. Ett enkelt sätt att illustrera detta: Det som sjuorna för tjugo år sedan kunde i matematik, kan åttorna idag. Ett annat orosmoln är att likvärdigheten i skolan – tidigare en svensk paradgren – har ersatts av en ökande olikvärdighet: Elevernas sociala och ekonomiska bakgrund påverkar deras resultat i skolan i allt högre grad.

Till de goda nyheterna för skolan hör enligt Anna Ekström en ny och förbättrad skollag som trädde i kraft den 1 juni 2011. Men även där återstår den allra svåraste uppgiften, nämligen att se till att den genomförs i klassrummen. Avslutningsvis konstaterade hon att det visserligen behövs mer forskning som är ”klassrumsnära”, men också någon som ber om den forskningen. På den punkten ligger slutsatsen nära till hands att det är huvudmännen för skolan, alltså kommunerna eller de fristående skolaktörerna, som har ett ansvar för att formulera efterfrågan.

En fundering från min sida rör naturligtvis regionens roll i detta. Det är rimligt att fråga sig hur regionala organisationer, kommuner och skolaktörer kan utnyttja närheten till våra högskolor och den forskning som finns där för att förbättra grund- och gymnasieskolan i Stockholm-Mälarregionen.

Idag läser jag också Socialdemokraternas utbildningspolitiska utspel i Svenska Dagbladet, där man bland annat lanserar målet att halvera andelen elever som inte når gymnasieskolan fram till 2020.