6 åtgärder för fler internationella studenter

november 8, 2012 2 kommentarer

Mälardalsrådet har sammanställt sex åtgärder som bör genomföras av regeringen för att öka inflödet av internationella studenter till Sveriges och Stockholm-Mälarregionens lärosäten. Som bekant har antalet utomeuropeiska studenter i regionen minskat med cirka 80 procent under de senaste två åren, vilket på goda grunder oroar både lärosäten och arbetsgivare.

I dag skriver Mälardalsrådets ordförande Helene Hellmark Knutsson om åtgärderna på DN Debatt tillsammans med Kåre Bremer, rektor Stockholms universitet, Peter Gudmundson, rektor KTH, och Harriet Wallberg-Henriksson, rektor KI. Den som vill kan också ladda ner broschyren och bakgrundsrapporten (pdf) på Mälardalsrådets hemsida.

Fler: Helene Hellmark Knutsson, P-O Rehnquist, Kåre Bremer.

Svensk kvalitetsutvärdering underkänns

september 18, 2012 Lämna en kommentar

I går eftermiddag briserade nyheten som en bomb i den svenska högskolesektorn. Högskoleverket (HSV) hotas av uteslutning ur den europeiska organisationen för kvalitetssäkring av den högre utbildningen, ENQA. Förkortningarna och den tekniska diskussionen avskräcker troligen media från att rapportera om debaclet i någon större utsträckning, men det är viktigt att ändå försöka sätta fingret på vad det här innebär: Att Sverige i dagsläget inte uppfyller de europeiska standardkraven för utvärdering, och att vi därmed inte på ett trovärdigt sätt kan mäta kvaliteten på våra högskoleutbildningar.

Det säger sig självt att ett antal problem kommer att uppstå ur detta. Ett handlar om resurstilldelning: Om staten inte klarar av att mäta högskolornas prestationer, vilken princip (i stället för kvalitet) ska då vara vägledande för hur utbildningsmedlen fördelas? Ett annat rör själva kvalitetsarbetet: Om vi inte på ett trovärdigt sätt kan mäta och peka ut vad som är fel eller kunde göras bättre, hur håller vi då jämn takt med utvecklingen av andra universitet och högskolor runtom i världen?

En tredje och mycket viktig fråga handlar om svenska högskolors anseende i andra länder. Vi befinner oss redan nu i ett läge där Sverige har tappat en mycket stor del av de utomeuropeiska studenterna. Hur påverkas vår attraktivitet som studiedestination av att vi numera inte lever upp till europeisk standard vad gäller kvalitetssäkring?

Det är värt att påpeka att ENQA ger mycket höga betyg till Högskoleverket som myndighet. Kritiken gäller närmast uteslutande den politiska styrningen och de principer för kvalitetssäkring som fastslogs av riksdagen när den 2010 antog regeringens proposition Fokus på kunskap. Även om det alltså i formell mening är HSV som ges två år för att rätta till sin verksamhet för att inte uteslutas ur den europeiska gemenskapen, landar frågan ofrånkomligen på myndighetens uppdragsgivare: Utbildningsdepartementet och i slutändan regeringen och riksdagen.

Fler kommentarer: SULF, Christian Stråhlman, Eva Åkesson, Kåre Bremer, Ajour, Åsa Bergenheim, SUHF. UNT tar upp nyheten, liksom P3 Nyheter, Lundagård och Dagens Opinion. Se även ENQA:s utlåtande från april som pdf.

Uppdaterat: Statssekreterare Peter Honeth kommenterar beskedet.

”Varför studerar du i Schweiz?”

september 12, 2012 3 kommentarer

Dagens Nyheter den 12 september 2012.

Dagens Nyheter rapporterar i dag (ej på nätet) om svårigheterna med att locka utomeuropeiska studenter till Stockholms lärosäten. Artikeln baserar sig delvis på en runtringning som Mälardalsrådet gjort och som visar att tappet på cirka 80 procent av studenterna från 2010 håller i sig även under höstterminen 2012. KTH flaggar för att en ihållig trend kan leda till både nedskärningar i personal och ett förändrat kursutbud. Magnus Mörck, utbildningschef på Konstfack, har sett en minskning från 45 utomeuropeiska masterstudenter 2010 till fyra 2012. Han påpekar att det uteblivna internationella utbytet kan få även svenska kreativa studenter att söka sig utomlands snarare än till de inhemska skolorna. Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet, sammanfattar läget ytterligare:

Det är dåligt för Sverige, och tråkigt. Vi vill att många ska komma, en del av dem stannar och är ett tillskott för svenska samhället och de som åker hem igen är också en stor tillgång för Sverige.

Inget av de tillfrågade lärosätena vill återinföra avgiftsfriheten för utomeuropeiska studenter. Men Kåre Bremer uttrycker att det nya systemet är fyrkantigt och att de stipendieprogram som regeringen utlovade är mycket snålt tilltagna. Den synpunkten delas av näringslivsföreträdare som Mälardalsrådet har talat med och som medverkat i våra seminarier och rapporter under det gångna året: IT&Telekomföretagen, Stockholms Handelskammare, Bombardier med flera.

Även forskarvärlden riskerar att påverkas av de uteblivna internationella kontakterna. Anders Flodström, tidigare universitetskansler och dessförinnan KTH-rektor, förklarade vid ett IVA-seminarium om svenska forskares samarbete med omvärlden att KTH:s framgångsrika samarbete med kinesiska lärosäten tog avstamp i engagemanget från besökande kinesiska masterstudenter. Inte, som man kan tro, i en samarbetsstrategi skapad centralt på ledningsnivå. De flesta internationella forskningssamarbeten, underströk Lennart Stenberg på Vinnova, grundar sig i forskares informella kontakter och nätverk. Även dessa påverkas således av inflödet av internationella studenter. Särskilt illavarslande är det när Sverige förlorar kontaktytor med universitet i ett antal asiatiska länder, som under senare år rusat ikapp och ifrån västvärlden inom flera forskningsområden.

Men den negativa trenden kan vändas. Mälardalsrådet sammanställer i skrivande stund ett antal åtgärder som bör vidtas av riksdag och regering, och som efterfrågas av en bredd av aktörer. Dessutom planeras och genomförs regionala insatser runtom i landet, ofta i samarbeten mellan lärosäten och kommuner.

För alla idéer behövs. Vår gemensamma utmaning ringas in på ett utmärkt sätt av den kinesiska KTH-studenten Nan Wang, som uttalar sig i Sveriges Radios internationella sändningar: ”My friends in China ask me why I chose to study in Switzerland.” Mer träffsäker än så kan argumentationen för fler stipendier, bättre strategier och ytterligare marknadsföring knappast bli.

Mer i media: Ekot om läget i hela Sverige: 17 000 utomeuropeiska studenter har blivit 4 300. Kulturnytt om läget för de konstnärliga högskolorna.

Uppdaterat: Radio Stockholm hakar på. Mälardalsrådets ordförande Helene Hellmark Knutsson kommenterar på sin blogg.

4 miljarder till forskning

september 11, 2012 Lämna en kommentar

Alliansledarna presenterade redan i dag huvuddragen i den kommande forskningspropositionen. Det skedde mycket symboliskt vid en pressträff på forskningsinstitutet SciLifeLab i Solna. Institutet självt – ett samarbete mellan Stockholms universitet, Karolinska institutet, KTH och Uppsala universitet – tilldelas 150 miljoner kronor per år under 2013-2015 och 200 miljoner från och med 2016. Totalt avsätts 2,1 miljarder kronor för området life science.

Bland propositionens övriga inslag är det intressant att lyfta fram höjningen av fakultetsanslagen på 900 miljoner kronor per år från 2016, samt en upptrappad satsning på att omsätta forskning i nya produkter och tjänster. Sammantaget innebär regeringens förslag en successiv höjning av anslagen till forskning och innovationer på 4 miljarder kronor per år, med full effekt 2016. Det är på alla sätt och vis ett positivt besked.

Ytterligare detaljer presenteras i regeringens budgetproposition i nästa vecka och i den fullständiga forskningspropositionen senare i höst. Mer information kring dagens besked finns på regeringens hemsida.

Media: DN, Aftonbladet, Expressen, Dagens Opinion, Radio Stockholm. Kommentarer: Kåre Bremer, Erik Weiman, Harriet Wallberg-Henriksson, Lotta Edholm, Eva Åkesson, Per Eriksson, Almegabloggen, Eva Åkesson igen, Sten Nordin, Karin Röding.

Vad hände med internationaliseringen?

juli 3, 2012 1 kommentar

Att antalet utomeuropeiska studenter i Sverige har minskat dramatiskt under det senaste året är välkänt. Under våren har Mälardalsrådet i rapporten Vad hände med internationaliseringen? tittat närmare på situationen för lärosätena i Stockholm-Mälarregionen. Ambitionen är dels att klargöra hur läget ser ut, men också att mejsla fram förslag på hur vi kan bryta den avinternationalisering som riskerar att mer permanent drabba regionens högskolor och näringsliv. I dag tas ännu ett steg i den processen, då rapporten diskuteras vid ett seminarium i Almedalen, med inbjudna gäster från både politiken, akademin och näringslivet.

Frågorna i enkätstudien har ställts till 64 personer med nyckelfunktion (studierektorer, programansvariga, internationellt ansvariga) vid 14 av regionens 18 lärosäten som tar emot internationella studenter från avgiftspliktiga länder. Även om jag rekommenderar en titt på den tämligen koncisa rapporten i sin helhet (pdf), kan det vara bekvämt med en liten sammanfattning:

  • Av 46 studierektorer och programansvariga vid Stockholm-Mälarregionens lärosäten säger åtta av tio att de fått färre registrerade studenter från avgiftspliktiga länder.
  • Två av tre respondenter anser att det har blivit svårare att arbeta med internationalisering av den högre utbildningen.
  • Åtta av tio tror på en oförändrat låg eller ännu lägre andel utomeuropeiska studenter på kort sikt. På längre sikt finns en något mer positiv inställning.
  • Stipendier, utbildningens kvalitet och lägre avgifter pekas ut som de tre viktigaste faktorerna för att attrahera fler avgiftspliktiga studenter.

I den dialog som Mälardalsrådet nu för med flera aktörer är förhoppningen att mer samlade åtgärder ska komma till stånd för att att regionen ska bli mer attraktiv för internationella studenter. Precis som flera nyckelaktörer påpekar i de intervjuer som kompletterar enkätstudien – och som Mälardalsrådets ordförande Helene Hellmark Knutsson också har framfört i media – saknas i dagsläget en tydlig strategi. Något att begrunda såväl för regeringen som på regional nivå.

”Högskolan underlättar inte kontakter med arbetslivet”

mars 1, 2012 1 kommentar

Var tredje nyexaminerad student anser att högskolan inte alls underlättade kontakterna med arbetslivet. Det framkommer i en ny undersökning som presenterades av Jusek på ett seminarium i morse. Siffran föranledde Juseks ordförande Sofia Larsen, tidigare ordförande i riksdagens utbildningsutskott, att efterlysa tydligare incitament för samverkan och arbetslivsanknytning inom ramen för den statliga styrningen av högskolan.

Sofia Larsen passade även på att framföra Juseks samtliga tre krav för höjd utbildningskvalitet:

  • Mer resuser till utbildningssystemet. En student inom samhällsvetenskap får i snitt bara åtta lektionstimmar i veckan; Jusek vill se tio lektionstimmar som minimum och dessutom möjligheter till ytterligare lärarkontakter utanför själva undervisningen.
  • En akademisk utbildning ska vara generell och forskningsanknuten och vara en bra utgångspunkt för en karriär inom många olika arbetsområden och branscher.
  • Förstärk kopplingen mellan utbildning och arbetsliv. Utbildningens innehåll måste ständigt anpassas och förbättras i förhållande till arbetsmarknadens behov.

I det efterföljande panelsamtalet deltog även Eva Åkesson, nytillträdd rektor för Uppsala universitet, Jörgen Tholin, rektor för Högskolan på Gotland, och Lars Haikola, universitetskansler. Bland dem rådde en överväldigande samstämmighet om att högskolan för närvarande lider av en resursbrist som kan bli ödesdiger för Sverige. Vid sidan av rena kvalitetspengar pekade samtliga på att alltför många potentiella studenter i dagsläget stängs ute från högskolan.

– Det är inte en adekvat åtgärd att minska på antalet högskoleplatser, ansåg Lars Haikola. Rent kvantitativt är vi absolut inte exceptionellt bra jämfört med resten av världen. Det satsas otroligt mycket på utbildning i andra länder som konkurrerar med oss.

– Vi ligger faktiskt under genomsnittet i OECD när det gäller övergången till högre utbildning. Det är minst sagt oroväckande, konstaterade Eva Åkesson.

Juseks undersökning är värdefull för att den sätter fokus på en viktig utmaning som svenska högskolor har tillsammans med det omgivande samhället. Kvalitetsaspekten – inklusive frågan om arbetslivsanknytning – måste vara föremål för ständig uppmärksamhet och debatt. Det gäller också de rent kvantitativa målen, som är särskilt betydande för de växande storstadsregionerna: Fler människor måste klara övergången till högskolan. Det är avgörande att dessa insikter inte uteslutande behandlas inom den utbildningspolitiska debatten, utan också som en bärande del av svensk tillväxtpolitik.

För övrigt lämnades i morse det intressanta beskedet att samgåendet mellan Uppsala universitet och Högskolan på Gotland väntas vara fullbordat den 1 juli 2013. Kanske flyger en och annan champagnekork i luften under den då pågående Almedalsveckan.

Läs Juseks rapport här (pdf). Se seminariet i efterhand här. Även Robin Moberg på Jusek-bloggen refererar.

Kompetenskris inom vård och utbildning

januari 26, 2012 Lämna en kommentar

16 000 inom vården och 11 000 inom utbildningssektorn. Så stor kommer bristen på utbildad arbetskraft att vara i Stockholms län år 2020, enligt en rapport från Länsstyrelsen. Tillräckligt alarmerande för att tala om en förestående kompetenskris, kommenterar Mälardalsrådets ordförande Helene Hellmark Knutsson.

Rapporten Stockholm 2020 – En utbildnings- och arbetsmarknadsprognos presenterades i dag vid ett välbesökt seminarium på Länsstyrelsen. Den visar effektivt att vår region fortsätter utvecklingen mot en mer kunskapsintensiv arbetsmarknad. Efterfrågan på personer med eftergymnasial utbildning ökar med 147 000 personer under de kommande åtta åren. Störst brist kommer det att vara på teknikutbildade, ingenjörer, lärare samt vård- och omsorgsutbildade. Samtidigt minskar efterfrågan på personer med enbart folk- eller grundskoleutbildning.

Läs hela rapporten här.

Media: DN, Sveriges Radio.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 667 andra följare