Arkiv

Posts Tagged ‘lågkonjunkturen’

Fokus på jobb och utbildning

juni 8, 2010 Lämna en kommentar

Tjänstesektorn har av allt att döma lämnat lågkonjunkturen bakom sig och går mot en stadig uppgång. I dagsläget utgör bristen på kompetent arbetskraft det största hindret för återhämtningen. I en kommentar till detta förklarar Almegas chefekonom Lena Hagman för Dagens Industri att jobbpolitiken måste skifta fokus till att öka tillgången på högutbildad arbetskraft.

Samtidigt rapporterar Tv4 om en skärpt politisk kamp om ungdomsjobben föranledd av att unga träder fram som en alltmer prioriterad väljargrupp. Det är positivt att behovet av breda utbildningssatsningar lyfts fram även i den diskussionen, eftersom det kommer att bli nödvändigt att skapa möjligheter för fler människor att träda in i den kunskapsintensiva tjänstesektor som den svenska ekonomiska tillväxten i allt högre grad vilar mot. I det perspektivet framstår de tämligen brutala nedskärningarna av Komvux som en av den sittande regeringens grövsta missar – ett effektivt sätt att stänga igen karriärvägar i stället för att bredda dem. Detta i ett läge där Sverige kanske mer än någonsin tidigare är beroende av en väl fungerande kompetensförsörjning.

Det återstår att se vilka misstag och initiativ på utbildningsområdet som får en bärande effekt i valrörelsen. Självfallet vore det synnerligen klokt av Alliansen att på vissa punkter svälja sin stolthet och överge den olönsamma sorteringspolitik som alltför ofta tagit överhanden: att bygga upp Komvux igen, återinföra 25:4-regeln och generellt sett bli bättre på att tänka i termer av breddad rekrytering och livslångt lärande. Samtidigt är det viktigt att firma Björklund & Leijonborgs kanske främsta insats på utbildningsdepartementet – regeringens strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet – utvecklas och blir till något bestående.

Sannolikt ligger nyckeln till en fortsatt växande tjänstesektor någonstans här: I insikten om att ett litet land som Sverige tjänar på att fler får chansen till utbildning. I en tätare relation mellan högskolan och näringslivet. I värdet av att förmedla akademins bildningsideal men samtidigt uppmuntra och lära ut ett mer entreprenöriellt förhållningssätt. Vi vet redan att det är detta studenterna efterfrågar.

Almegas rapport i media: Metro, GP, E24, SVT, Sydsvenskan, SvD, DN. Kommentarer: Carina Hägg.

Fredrik Reinfeldt och Thomas Bodström om ungdomsjobben: Nyheter24, DN. Kommentarer: Politikerbloggen1 och 2, Ulla Hamilton, Rasmus Lenefors, Martin Moberg, Thomas Bodström(!), Rasmus (liberal), Peter Andersson, Ulrika Falk, Stefan Wikén, HBT-sossen.

Läs också SFS ordförande Klas-Herman Lundgren på Newsmill, om behovet av en kvalitetsreform.

Uppdaterat: Under morgonen har också beskedet kommit om universitetskanslern Anders Flodströms avgång. En inte särskilt överraskande nyhet efter den offentliga schism som råder mellan Högskoleverket och regeringen sedan en tid tillbaka. Flodström säger själv i ett pressmeddelande att anledningen är en förtroendeklyfta ”som inte går att överbrygga” avseende det nya kvalitetssystemet:

— Jag kan inte stå bakom det system som regeringen vill införa. Det ligger för långt ifrån ett system som jag tror på och från Högskoleverkets förslag som är förankrat i sektorn och bland studenterna.

Sammantaget känns allting ganska otryggt just nu. Flodströms avgång i media: DN, Ekot, E24, Metro, UNT, SvD, GP, Nyheter24, Aftonbladet, Politikerbloggen1 och 2, SVT, Riksdag & Departement, Ny Teknik, Lundagård. SFS kommenterar. Även Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Kåre Bremer, SULF, German Bender, Uppsala studentkår, Lisa Gemmel, Akademisk Frihet, Per Henriksson på Jusek, Alliansfritt Sverige.

Annonser

Fokus på jobben

Fokus skriver intressant om en tid bortom krisen, ”när efterfrågan på arbetskraft åter kommer att öka. Men det är nya jobb och nya företag som väntar. Sverige kan glömma att bygga bilar.” Föredömlig vinkel i dessa tider, och föredömligt illustrerad (tyvärr ej på nätet) med hjälp av den statistik som visar att Sveriges ekonomi numera drivs av helt andra krafter än de som skapade 1900-talets framgångar. Endast 24 procent av svenskarna jobbar i dag inom industrin och andelen minskar stadigt varje år. Utvecklingen påskyndas med all sannolikhet av den pågående krisen. Professor Christer Lundh vid Handelshögskolan i Göteborg förutspår att sysselsättningen inom industrin snart kommer att ligga under tio procent.

Även om processen naturligtvis är smärtsam på vissa håll, så bör den egentligen inte ge upphov till någon större oro. I takt med att industrijobben försvinner så ökar nämligen utbudet av arbetstillfällen inom tjänstesektorn, som redan i dag sysselsätter drygt 70 procent av svenskarna. Fokus konstaterande bör för övrigt uppskattas av alla som funderar på att söka sig till högskolan:

Störst tillväxt de senaste åren har kunskapsintensiva tjänster haft, dit hör bland annat tjänster inom it, byggteknik, forskning och utveckling, hälso- och sjukvård, finansiell sektor, transporter, post- och telekommunikation och information.

Detta är något som samtliga partier borde ta till sig i större utsträckning. ”Jobben först!” utropar vänstern och arbetarrörelsen som sig bör på 1 maj, men utan att helt och hållet ha besvarat frågan om vilka jobb som bör sättas i första rummet. Försvaret av fordonsindustrin kan visa sig kontraproduktivt. Regeringen å sin sida har presterat närmast hårresande nedskärningar inom kunskapssektorn och tycks överlag vilja styra det svenska utbildningssystemet i en riktning där färre människor får tillgång till den skattefinansierade utbildningen. Slopandet av 25:4, massakern på komvux och trixandet med studiemedlet är åtgärder som på sikt försämrar Sveriges chanser i konkurrensen om de kunskapsintensiva jobben.

Sammantaget, för att ändå avsluta i ett positivt tonfall, är det uppenbart att den komplexa process som globaliseringen utgör för med sig det goda att utbildning belönas. Glädjande således att SSCO:s nomineringskommitté tog tillvara den insikten när man med följande motivering valde att nominera just ”globaliseringen” till utmärkelsen Stockholms studentvän 2009:

För sin i allt väsentligt positiva inverkan på Stockholmsregionen och dess invånare. Globaliseringen understryker mer än någon annan samtida kraft värdet av högre utbildning och behovet av en fungerande högskolepolitik. Globaliseringen står – med allt vad det innebär – på studenternas sida i en värld där den viktigaste valutan är kunskap.

Kunde inte sagt det bättre själv.

1 maj i media: DN1, DN2, DN3, DN4, Svd1, SvD2, SvD3, SvD4, AB1, AB2, AB3.

Budget utan utbildning

april 15, 2009 2 kommentarer

Anders Borg får kritik från både höger och vänster för den vårbudget han presenterade idag. ”Bästa s-ministern” drar Svenskt Näringslivs chefekonom Stefan Fölster till med, självklart menat som en förolämpning. ”Större satsningar på utbildning”, kräver LO:s Wanja Lundby-Wedin och efterlyser ett nytt kunskapslyft.

Och hur ser det då ut med kunskapssatsningar? Tja, under innevarande år slår man till med 400 årsstudieplatser inom vuxenutbildningen. Högskolesektorn berikas med 7,5(!) fler platser på KI:s psykologutbildning, vilket ”måste ses som en pinsam detaljstyrning i brist på riktiga initiativ”, som SFS förklarar i en bitsk kommentar. Samtidigt rapporteras att ansökningarna till högskolan slår nya rekord.

Saco gillar att regeringen håller i pengarna men efterlyser större satsningar på bostadsbyggande för unga (vilket för övrigt skulle vara en åtgärd som verkar dubbelt: mot en avstannad byggsektor och mot en växande bostadsbrist). TCO dömer ut de sammantagna arbetsmarknadssatsningarna som lågbudgetåtgärder.

Borg själv är självklart nöjd med sin insats, och upplyser samtidigt medborgarna om att vi befinner oss i  ”den värsta krisen sedan andra världskriget”.

Sammantaget känns allting ganska tryggt just nu.

En helt ny människa?

mars 15, 2009 Lämna en kommentar

De statliga budgetunderskotten måste tillåtas växa för att väga upp det kraftiga fallet i den privata sektorns konsumtion och investeringar. Att EU:s finansministrar i veckan påstod att de inte behöver lansera några nya stimulansåtgärder förrän tidigast 2010 är illavarslande.

Är detta ett utdrag från Aftonbladets ledarsida? Eller kanske ett exempel på rödgrön kritik mot regeringens krishantering?

Nej. Citatet ovan är hämtat från Peter Wolodariskis första söndagskrönika som politisk redaktör för Dagens Nyheter. Mannen vars tidigare uppgift tycktes vara att agera ideologisk vakthund, långt ute på den liberala högerflanken – och som utmärkt sig genom hyllningsartiklar till nyliberalismens ikoner, eller en oförställd skadeglädje över det obekväma Arbetslivsinstitutets nedläggning, eller genom att faktiskt stämpla förespråkare av statlig inblandning i ekonomin som ”planekonomer” – har alltså tonat ner sina mer dogmatiska sidor en aning. Dagens Wolodarski talar istället om behovet av politiskt ledarskap, och förklarar att ”(r)egeringen måste tillföra medel till kommunerna och landstingen, för att undvika en våg av uppsägningar inom offentlig sektor”.

Jag kan inte låta bli att förvånas. Antingen var Wolodarskis tidigare hållning en fasad och ett uttryck för trött positionering från en gammal Luf:are som hoppades på en karriär inom Timbro. Eller också har grabben växt till sig under USA-exilen; kanske har Harvard-studierna faktiskt haft avsedd effekt och åstadkommit en viss intellektuell mognad.

Man kan alltid hoppas.

”En myt att svenskar är välutbildade”

mars 7, 2009 Lämna en kommentar

… skriver TCO:s Kristina Persdotterdebattsajten Newsmill, och tar upp det faktum att Sverige numera har dalat till en tolfteplats på OECD:s lista över länder med högst andel högskoleutbildade mellan 25 och 34 år. Hon efterlyser en mer strategisk politik för den högre utbildningen, och påpekar att det ekonomiska läget borde föranleda mer långtgående utbildningspolitiska satsningar från regeringens sida.

Den djupa lågkonjunkturen är rätt tid att satsa på att Sverige ska ha en välutbildad arbetskraft, i världsklass. Nu är rätt tid att uppmuntra och ge förutsättningarna till en större andel unga att plugga vidare, rätt tid att uppmuntra de som arbetat ett tag att fylla på sin kunskap.

Det påpekas alldeles för sällan, men de beräkningar som visar att exempelvis Stockholmsregionen står inför en brist på högutbildade är relativt okontroversiella. Samtliga partier är medvetna om (eller borde vara det) vad landstingets utredare konstaterar i RUFS 2010. Därför är det mycket märkligt att antalet högskoleplatser är en fråga som jämt och ständigt partipolitiseras. För vem har egentligen något emot ambitionen om en välutbildad befolkning som står rustad inför konjunktursvängningar såväl som globalisering och strukturomvandling?

Sannolikt ingen, vid sidan av dem som av partipolitisk lojalitet eller genom snävt ideologiska resonemang spär på myten om det så kallade problemet med överutbildning.