Arkiv

Posts Tagged ‘FoU’

Framtidsfrågor i Näringslivs- och FoU-utskottet

oktober 6, 2011 1 kommentar

Maria Didi, Regionförbundet Uppsala, Erik Pelling, FoU-utskottet, Maths Isacson, Uppsala universitet.

Idag sammanträdde Mälardalsrådets utskott för näringslivs- och FoU-frågor för första gången under den fyraåriga mandatperiod som formellt inleddes vid Mälartinget i slutet av maj. Utskottet består av ett femtiotal politiker från hela Stockholm-Mälarregionen, och på agendan fanns  naturligtvis den typ av föredragningar som hör hemma på ett inledande möte. Ordförande Erik Pelling berättade om Stockholm-Mälarregionen och Mälardalsrådets verksamhet. Jag själv bidrog med en exposé över arbetet inom Stjärnbildning och de kommande utmaningarna. Utöver det var Maths Isacson från Uppsala universitet på plats och berättade om projektet Såmaskinen, som handlar om att öka samspelet mellan praktiker och forskare inom regional utveckling.

Mötet ägde rum i kommunstyrelsens förnämliga sal i Uppsala stadshus och diskussionen utvecklades till en synnerligen stimulerande och inspirerande övning. Ett flertal frågor dryftades: Ligger Mälardalsrådet rätt med de utmaningar vi har identifierat för kunskapsregionens räkning? Föreligger någon motsättning mellan kvantitet och kvalitet i högskolesystemet? Finns förutsättningar att skapa en Politikerakademi i Stockholm-Mälarregionen för att öka utbytet mellan forskning och politik? Och hur kan våra folkvalda bidra med att formulera offensiva målsättningar för kunskapsregionen?

Min övertygelse är att Näringslivs- och FoU-utskottet kommer att bidra till en tydligt vitaliserad debatt om Stockholm-Mälarregionens framtid och de kommande utmaningarna inom kunskaps- och kompetensförsörjning.

Annonser

Starkare forskning för starkare skola

oktober 3, 2011 1 kommentar

Bertil Östberg, utbildningsdepartementet, Tomas Kroksmark, Högskolan i Jönköping, Anna Ekström, Skolverket

Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) arrangerade idag ett seminarium för att diskutera behoven av ”förstärkt forskningsbaserad kunskapsförsörjning inom skolväsendet”. Alltså, för att uttrycka det annorlunda: Vilken typ av forskning behöver den svenska skolan för att kunna utvecklas och förbättras? Och vem ska utföra den?

En av utgångspunkterna för seminariet var en ny rapport (ännu ej på nätet) från Agenda för forskning, som analyserade fem svenska organisationer med uppgift att knyta samman forskning av praktik. Ett annat inspel gjordes av Tomas Kroksmark, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Jönköping, som kom med ett antal konkreta förslag:

  • att kommunerna startar egna FoU-avdelningar med fokus på ”sina frågor”, däribland skolan
  • att ett nationellt institut för skol- och lärarforskning inrättas
  • att 1 promille av skolbudgeten avsätts för den forskningen, att förvaltas av det nya institutet

Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket, konstaterade att svensk skola under ett antal år har präglats av försämrade resultat. Ett enkelt sätt att illustrera detta: Det som sjuorna för tjugo år sedan kunde i matematik, kan åttorna idag. Ett annat orosmoln är att likvärdigheten i skolan – tidigare en svensk paradgren – har ersatts av en ökande olikvärdighet: Elevernas sociala och ekonomiska bakgrund påverkar deras resultat i skolan i allt högre grad.

Till de goda nyheterna för skolan hör enligt Anna Ekström en ny och förbättrad skollag som trädde i kraft den 1 juni 2011. Men även där återstår den allra svåraste uppgiften, nämligen att se till att den genomförs i klassrummen. Avslutningsvis konstaterade hon att det visserligen behövs mer forskning som är ”klassrumsnära”, men också någon som ber om den forskningen. På den punkten ligger slutsatsen nära till hands att det är huvudmännen för skolan, alltså kommunerna eller de fristående skolaktörerna, som har ett ansvar för att formulera efterfrågan.

En fundering från min sida rör naturligtvis regionens roll i detta. Det är rimligt att fråga sig hur regionala organisationer, kommuner och skolaktörer kan utnyttja närheten till våra högskolor och den forskning som finns där för att förbättra grund- och gymnasieskolan i Stockholm-Mälarregionen.

Idag läser jag också Socialdemokraternas utbildningspolitiska utspel i Svenska Dagbladet, där man bland annat lanserar målet att halvera andelen elever som inte når gymnasieskolan fram till 2020.

En regional politik för fler innovationer?

mars 24, 2011 Lämna en kommentar

IVA-projektet Innovation för tillväxt har som uttalat mål att Sverige ska bli världens bästa miljö för innovationer. Som ett led i arbetet har man låtit olika arbetsgrupper ta fram konkreta förslag till handling. Hittills har fyra av dem levererat. Det gäller:

  • Arbetsgruppen Attrahera utländska experter, som föreslår en förbättrad expertskatt. (pdf)
  • Arbetsgruppen Kompetent kapital i tidiga skeden, som föreslår en ny typ av fonder, ett regionalt förankrat inkubatorsystem med statligt stöd och ökade incitament för affärsänglar. (pdf)
  • Arbetsgruppen Offentlig innovationsförhandling, som föreslår en ny delegation för innovationsupphandling, ett myndighetsansvar för att stimulera innovation inom sitt område och ökat metodstöd till offentliga inköpare. (pdf)
  • Arbetsgruppen Stimulans av FoU i små och medelstora företag, som föreslår stimulansåtgärder inom tre områden: Kompetens- och utvecklingsstimulans, ekonomisk stimulans genom skatteincitament och efterfrågestimulans. (pdf)

Många av förslagen rör lagstiftning och reformer på den nationella nivån. Men det hindrar inte att varje innovativ region tänker igenom och försöker ta ställning till dessa och liknande idéer. Kan man dessutom jämka samman dem med det arbete som gjorts av Mälardalsrådet – eller med de processer som exempelvis Stockholm Handelskammare och Länsstyrelsen har framför sig – är mycket vunnet. Det vore en kraftfull signal från Sveriges tillväxtmotor om ledande aktörer i regionen lyckades enas kring en politisk agenda för fler innovationer.