Hem > Uncategorized > Studenten och tillväxten

Studenten och tillväxten

Som en flygande start på årets Almedalsvecka hade jag i morse äran att moderera ett seminarium med den smakfulla titeln ”Studenten och tillväxten – Nyckeln till framtidens regionala utveckling”. Värdar för arrangemanget var tre regionala studentorganisationer: SSCO från Stockholm, GFS från Göteborg och LUS från Lund.

Trots det breda anslaget kom samtalet rätt snabbt att snäva in på de gigantiska pensionsavgångar som väntar i Sverige. ”Vi har alltid oroat oss för hur vi ska klara kommande generationsväxlingar, även om det sedan har gått bra”, förklarade Anders Knape (M), ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). ”Men den här gången är nog vargen här på riktigt.”

Även Mia Liljestrand från Svenskt Näringsliv uttryckte samma typ av oro: ”Vi kan se att så mycket som var femte rekryteringsförsök misslyckas för att vi inte hittar rätt kompetens.”

Det som uppmuntrade var dock samtliga deltagares stöd för tanken att samarbeta mer sinsemellan och med studenternas organisationer. Per Eriksson, rektor Lunds universitet, Gabriel Liljenström, språkrör Gröna Studenter, och Ida Drougge, ordförande Moderata Studenter, var tämligen överens om att det behövs mer av traineeprogram och praktikplatser, mer entreprenörskap och en större rörlighet mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor.

Exakt hur detta ska komma till stånd är fortfarande höljt i dunkel. Men jag uppfattade något som liknade ett löfte från både Anders Knape och Mia Liljestrand: Tar studenterna kontakt igen så är de öppna för ett tätare samarbete för att få saker att hända.

Annonser
  1. Staffan Ström
    juli 5, 2011 kl. 7:59 f m

    Så kul att frågor som rör vår framtid och akademierna var i centrum för debatten. Det är ju så viktigt att vi vågar investera i kunskaper för att stå bättre rustade inför framtida arbetsuppgifter. Jag är den första att lyfta fram akademiernas betydelse för arbetet med tillväxt och välfärd. Men det är lätt att glömma att majoriteten av landets befolkning aldrig kommer i närheten av akademisk utbildning under sin livskarriär – det är sannolikt ett irrelevant mål att 50 % av ungdomarna i en åldersklass ska vidare till akademiska studier. Hur möter vi gruppen som aldrig kommer till akademiska studier och vilken kompetens ska vi erbjuda så att även dessa i större utsträckning bidra till tillväxt och välfärd? Här finns en mängd utmaningar som bl a inkluderar exkluderade grupper och integrationsarbetet.

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: