6 åtgärder för fler internationella studenter

Mälardalsrådet har sammanställt sex åtgärder som bör genomföras av regeringen för att öka inflödet av internationella studenter till Sveriges och Stockholm-Mälarregionens lärosäten. Som bekant har antalet utomeuropeiska studenter i regionen minskat med cirka 80 procent under de senaste två åren, vilket på goda grunder oroar både lärosäten och arbetsgivare.

I dag skriver Mälardalsrådets ordförande Helene Hellmark Knutsson om åtgärderna på DN Debatt tillsammans med Kåre Bremer, rektor Stockholms universitet, Peter Gudmundson, rektor KTH, och Harriet Wallberg-Henriksson, rektor KI. Den som vill kan också ladda ner broschyren och bakgrundsrapporten (pdf) på Mälardalsrådets hemsida.

Fler: Helene Hellmark Knutsson, P-O Rehnquist, Kåre Bremer.

”Varför studerar du i Schweiz?”

Dagens Nyheter den 12 september 2012.

Dagens Nyheter rapporterar i dag (ej på nätet) om svårigheterna med att locka utomeuropeiska studenter till Stockholms lärosäten. Artikeln baserar sig delvis på en runtringning som Mälardalsrådet gjort och som visar att tappet på cirka 80 procent av studenterna från 2010 håller i sig även under höstterminen 2012. KTH flaggar för att en ihållig trend kan leda till både nedskärningar i personal och ett förändrat kursutbud. Magnus Mörck, utbildningschef på Konstfack, har sett en minskning från 45 utomeuropeiska masterstudenter 2010 till fyra 2012. Han påpekar att det uteblivna internationella utbytet kan få även svenska kreativa studenter att söka sig utomlands snarare än till de inhemska skolorna. Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet, sammanfattar läget ytterligare:

Det är dåligt för Sverige, och tråkigt. Vi vill att många ska komma, en del av dem stannar och är ett tillskott för svenska samhället och de som åker hem igen är också en stor tillgång för Sverige.

Inget av de tillfrågade lärosätena vill återinföra avgiftsfriheten för utomeuropeiska studenter. Men Kåre Bremer uttrycker att det nya systemet är fyrkantigt och att de stipendieprogram som regeringen utlovade är mycket snålt tilltagna. Den synpunkten delas av näringslivsföreträdare som Mälardalsrådet har talat med och som medverkat i våra seminarier och rapporter under det gångna året: IT&Telekomföretagen, Stockholms Handelskammare, Bombardier med flera.

Även forskarvärlden riskerar att påverkas av de uteblivna internationella kontakterna. Anders Flodström, tidigare universitetskansler och dessförinnan KTH-rektor, förklarade vid ett IVA-seminarium om svenska forskares samarbete med omvärlden att KTH:s framgångsrika samarbete med kinesiska lärosäten tog avstamp i engagemanget från besökande kinesiska masterstudenter. Inte, som man kan tro, i en samarbetsstrategi skapad centralt på ledningsnivå. De flesta internationella forskningssamarbeten, underströk Lennart Stenberg på Vinnova, grundar sig i forskares informella kontakter och nätverk. Även dessa påverkas således av inflödet av internationella studenter. Särskilt illavarslande är det när Sverige förlorar kontaktytor med universitet i ett antal asiatiska länder, som under senare år rusat ikapp och ifrån västvärlden inom flera forskningsområden.

Men den negativa trenden kan vändas. Mälardalsrådet sammanställer i skrivande stund ett antal åtgärder som bör vidtas av riksdag och regering, och som efterfrågas av en bredd av aktörer. Dessutom planeras och genomförs regionala insatser runtom i landet, ofta i samarbeten mellan lärosäten och kommuner.

För alla idéer behövs. Vår gemensamma utmaning ringas in på ett utmärkt sätt av den kinesiska KTH-studenten Nan Wang, som uttalar sig i Sveriges Radios internationella sändningar: ”My friends in China ask me why I chose to study in Switzerland.” Mer träffsäker än så kan argumentationen för fler stipendier, bättre strategier och ytterligare marknadsföring knappast bli.

Mer i media: Ekot om läget i hela Sverige: 17 000 utomeuropeiska studenter har blivit 4 300. Kulturnytt om läget för de konstnärliga högskolorna.

Uppdaterat: Radio Stockholm hakar på. Mälardalsrådets ordförande Helene Hellmark Knutsson kommenterar på sin blogg.

Färre högskolor i Stockholm-Mälarregionen?

Utbildningsminister Jan Björklund förklarade igår på DN Debatt att fler regionala högskolor behöver gå ihop med de forskningstunga universiteten. Tydligheten välkomnas troligen av ett antal debattörer som på senare tid har anklagat regeringen för att i smyg och utan diskussion föra en politik som aktivt missgynnar nya och mindre högskolor. TCO:s utredare German Bender har talat om en ”visklek om den högre utbildningen”, och även rektorerna Kåre Bremer (Stockholms universitet) och Karin Röding (Mälardalens högskola) har på ett lite trevande sätt försökt urskilja och analysera regeringens avsikter.

Jag delar uppfattningen att en utveckling mot färre högskolor i Sverige kan vara välkommen, men betvivlar samtidigt att det är vare sig önskvärt eller aktuellt i huvudstadsregionen. I våra fem län finns 24 universitet och högskolor, varav 20 ligger i Stockholms län. Majoriteten av de senare är smala och mycket specialiserade – exempelvis konstnärliga lärosäten som Konstfack, Musikhögskolan och Operahögskolan eller vårdinstitutioner som Sophiahemmets högskola, Ericastiftelsen och Röda Korsets Högskola – och det är högst oklart om dessa kommer att påverkas av den här diskussionen.

Berörs gör däremot två lärosäten som startades med något av en regionalpolitisk avsikt: Mälardalens högskola och Södertörns högskola. Om båda dessa sägs ofta att de framgångsrikt har breddat rekryteringen till den högre utbildningen, men att de på olika sätt missgynnats genom den politik som förts på senare år. En oro som har funnits gäller exempelvis det nya kvalitetsutvärderingssystemet, som av den förre universitetskanslern Anders Flodström dömts ut för att det bestraffar snarare än belönar lärosäten som eftersträvar mångfald bland studenterna.

Trots den politiska behandlingen av MDH och Södertörn ser jag inte att sammanslagningar är aktuella under överskådlig tid. MDH:s Karin Röding meddelar i replik till Jan Björklund att fusioner inte är något som diskuteras. I Stockholm har skolborgarrådet Lotta Edholm (FP) förespråkat fler högskoleplatser samtidigt som finansborgarrådet Sten Nordin (M) uttalar sitt stöd för att Södertörns högskola får växa och utvecklas till ett universitet. Detta är för övrigt också utpekade mål i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010. Att regeringen i strid med tunga stockholmspolitiker och på tvärs emot strategier för huvudstadsregionens tillväxt skulle vidhålla en politik som hämmar Södertörns utveckling håller jag för otroligt.

Jan Björklunds artikel kommenteras av Kåre Bremer, Juseks Robin Moberg, SSCO:s Martin Sahlin, Erik Arroy på Stockholms universitets studentkår, UNT:s ledarsida, SN:s ledarsida, Sigbritt Karlsson samt SULF:s Anna Götlind på DN Debatt.

Uppdaterat: SFS replikerar på DN Debatt. Även VLT:s ledarsida kommenterar.

Regionens lärosäten på Shanghai-listan

Foto: Camilla Svensk

Stockholm-Mälarregionens lärosäten håller ställningarna på årets Shanghai-ranking som publicerades härom dagen. Högst ligger Karolinska Institutet (44), Uppsala universitet (67) och Stockholms universitet (81), även KTH, Handels och Sveriges lantbruksuniversitet återfinns på Topp 400.

Läs hela listan på ARWU:s hemsida. Jag även kommenterat rankingen i tidigare inlägg.

”Inga stora nyheter för högre utbildning och forskning”

Så sammanfattar Stockholms universitets rektor Kåre Bremer regeringens vårproposition. Koncist och välfunnet.

Ett axplock av ytterligare reaktioner: Stockholms Handelskammare, Moderata studenter, SKL, Unionen, Per Olsson.

Rekordmånga sökande till högskolan

Antalet sökande till högskolan slår rekord för tredje året i rad. På topp tre bland de populäraste utbildningarna ligger juristprogrammen på Stockholms respektive Uppsala universitet samt läkarprogrammet på Karolinska Institutet. Bland övriga Mälardalshögskolor kvalar läkarprogrammet på Örebro universitet in på topp tio-listan.

Totalt har 199 382 personer sökt ett program eller en kurs till våren, vilket motsvarar en ökning med tre procent jämfört med förra året.

Media: Studentliv, SR Stockholm och Örebro, Södermanlands Nyheter, Aftonbladet, Eskilstuna-Kuriren. Fler: Kåre Bremer, StAF-bloggen.

3 Mälardalsuniversitet på Shanghai-listan

På den lista som härom dagen publicerades av Academic Ranking of World Universities, den så kallade Shanghai-rankingen, återfinns tre svenska lärosäten bland de främsta 100. Det rör sig om Karolinska Institutet (42), Uppsala universitet (66) och Stockholms universitet (79). Alla dessa är belägna i Stockholm-Mälarregionen, och alla dessa har också avancerat på listan sedan förra året.

Resultatet är naturligtvis glädjande, dels för att Sverige placerar sig relativt högt (i synnerhet räknat per capita) men också för att Stockholm-Mälarregionen håller ställningarna som rikets dominerande utbildningsregion. Ändå är det viktigt att hålla i minnet att rankinglistor av det här slaget – precis som SU:s rektor Kåre Bremer påpekar på sin blogg – säger väldigt lite om kvaliteten på enskilda utbildningar och därför är av begränsat värde för blivande studenter som står inför valet av lärosäte. Det finns också andra orosmoln: På 100-listan över de främsta lärosätena inom samhällsvetenskap finns Sverige överhuvudtaget inte representerat. Jag tolkar det som ett stöd för åsikten att urholkningen av resurser till samhällsvetenskapliga studier har fått pågå alldeles för länge i Sverige.

Se Sverige-listan här. Även Brita Lundström på StAF bloggar.

Uppdaterat: Kommentar dessutom från Beatrice Högå, ordförande för Sveriges Förenade Studentkårer. Liksom Stockholms stads finansborgarråd Sten Nordin.

Media: DN, ABC, SvD, SR, Sydsvenskan, E24, SVT.

Entreprenörskap på högskolan

Den här dagen inleddes relativt tidigt på Studentpalatset med ett seminarium om Entreprenörskap på högskolan, gemensamt arrangerat av SSCO och Tria. Vi har utgått från regeringens ambition att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom utbildningssystemet och satt den i relation till hur verkligheten ser ut på två av våra större lärosäten, Stockholms universitet och Södertörns högskola. Resultatet finns delvis publicerat i Gaudeamus och ST Press (ännu ej på nätet).

Den avslutande diskussionen blev mycket givande mellan Mikaela Almerud, högskoleexpert på Svenskt Näringsliv, Antonia Ribbing, samordnare för Samverkansuppgiften på Södertörns högskola, Sara Arons, vd för Drivhuset Uppsala, och Hans Björkman, samhällspolitisk utredare på Unionen. Det står redan nu klart att en mängd aktörer från olika håll troligen kan enas bakom ett antal åtgärder för att förbättra högskolornas arbete med att uppmuntra studenterna till entreprenörskap och underlätta deras inträde på arbetsmarknaden. De förslag som SSCO och Tria hade ställt upp på förhand gäller dessa tre punkter:

• Förtydliga uppdraget från regeringen till högskolorna på ett sätt som klargör vad studenterna ska erbjudas.
• Tillför öronmärkta medel för undervisning i och rådgivning om entreprenörskap.
• Informera bättre – vår undersökning visar att kännedomen om vilket utbud som redan finns på högskolorna är mycket låg bland studenterna.

Bakgrunden till seminariet är naturligtvis att vissa grupper av studenter och yngre akademiker upplever svårigheter med att ta sig in på arbetsmarknaden, trots att allting tyder på att det finns ett stort och växande behov av deras kompetens inom den kunskapsintensiva tjänstesektor som Stockholmsregionen bygger större delen av sin tillväxt på. Det finns kort sagt goda anledningar att se över vilka smörjmedel man kan hitta för att förenkla inträdet på arbetsmarknaden för unga högutbildade. Entreprenörskap – definierat som förmågan att inom arbetslivet omsätta idéer, kreativitet, förmågor och kunskaper till något värdeskapande – är troligen ett av de viktigaste verktygen för att minska glappet mellan studier och arbetsliv.

Den diskussionen har på sistone även förts i samband med Saco Studentråds färska rapport om samverkansfrågan: Lisa Gemmel, Senait Berhane, Stina Hamberg.