Regionens lärosäten på Shanghai-listan

Foto: Camilla Svensk

Stockholm-Mälarregionens lärosäten håller ställningarna på årets Shanghai-ranking som publicerades härom dagen. Högst ligger Karolinska Institutet (44), Uppsala universitet (67) och Stockholms universitet (81), även KTH, Handels och Sveriges lantbruksuniversitet återfinns på Topp 400.

Läs hela listan på ARWU:s hemsida. Jag även kommenterat rankingen i tidigare inlägg.

Handslag för kunskapsregionen!

Saxat ur Mälardalsrådets pressmeddelande om Mälartinget den 25-26 maj:

”Vi är ute efter en regional politisk kraftsamling”, säger Ingela Nylund Watz, ordförande för Mälardalsrådet och riksdagsledamot (S) för Stockholms län. ”Med Stjärnbildning sätter vi fokus på hela kedjan från grundskola till högre utbildning och forskning. Vi ska bli en region som inte bara delar ut utan också tilldelas Nobelpris.”

På årets Mälarting medverkar bland andra Cecilia Hermansson, chefekonom på Swedbank, Karin Röding, nytillträdd rektor för Mälardalens högskola, Cathrine Åsklint, ordförande Mälardalens studentkår, Lina Glans, vice ordförande SSCO. Detta vid sidan av ett par hundra politiker och tjänstemän från Stockholm-Mälarregionen. I tider då allt fler debatterar skolans prestationer och Sveriges framtid som kunskapsnation tror vi att detta kan utgöra början på en regional kraftansträngning för att förbättra kunskaps- och kompetensförsörjningen i huvudstadsregionen.

Läs mer och anmäl dig här!

Fler: Anna Lundgren.

Skolans prestationer i Stockholm-Mälarregionen

Samtidigt som Maciej Zarembas kontroversiella artikelserie löper i Dagens Nyheter – 12 april, 10 april, 9 april, 5 april, 3 april – anordnade Mälardalsrådet seminariet Så bygger vi kunskapsregionen: Fokus på skola. SKL, Lärarförbundet och Stockholms Akademiska Forum presenterade statistik över skolans prestationer i Stockholm-Mälarregionen och förekomsten av samverkan mellan gymnasier och högskolor i Stockholms län. Se de filmade nedslagen ovan, programmet här, ett mer omfattande referat på Stjarnbildning.se och bilderna på Facebook.

Med anledning av Zarembas artiklar reagerar dock flera mot vad de upplever som en svartmålning av den svenska skolan. Bland andra: DN, Per Olsson, Per Bolund, Lärarlistan, Björn Kindenberg, Metabolism.

En regional politik för fler innovationer?

IVA-projektet Innovation för tillväxt har som uttalat mål att Sverige ska bli världens bästa miljö för innovationer. Som ett led i arbetet har man låtit olika arbetsgrupper ta fram konkreta förslag till handling. Hittills har fyra av dem levererat. Det gäller:

• Arbetsgruppen Attrahera utländska experter, som föreslår en förbättrad expertskatt. (pdf)
• Arbetsgruppen Kompetent kapital i tidiga skeden, som föreslår en ny typ av fonder, ett regionalt förankrat inkubatorsystem med statligt stöd och ökade incitament för affärsänglar. (pdf)
• Arbetsgruppen Offentlig innovationsförhandling, som föreslår en ny delegation för innovationsupphandling, ett myndighetsansvar för att stimulera innovation inom sitt område och ökat metodstöd till offentliga inköpare. (pdf)
• Arbetsgruppen Stimulans av FoU i små och medelstora företag, som föreslår stimulansåtgärder inom tre områden: Kompetens- och utvecklingsstimulans, ekonomisk stimulans genom skatteincitament och efterfrågestimulans. (pdf)

Många av förslagen rör lagstiftning och reformer på den nationella nivån. Men det hindrar inte att varje innovativ region tänker igenom och försöker ta ställning till dessa och liknande idéer. Kan man dessutom jämka samman dem med det arbete som gjorts av Mälardalsrådet – eller med de processer som exempelvis Stockholm Handelskammare och Länsstyrelsen har framför sig – är mycket vunnet. Det vore en kraftfull signal från Sveriges tillväxtmotor om ledande aktörer i regionen lyckades enas kring en politisk agenda för fler innovationer.

Rekordmånga sökande till högskolan

Antalet sökande till högskolan slår rekord för tredje året i rad. På topp tre bland de populäraste utbildningarna ligger juristprogrammen på Stockholms respektive Uppsala universitet samt läkarprogrammet på Karolinska Institutet. Bland övriga Mälardalshögskolor kvalar läkarprogrammet på Örebro universitet in på topp tio-listan.

Totalt har 199 382 personer sökt ett program eller en kurs till våren, vilket motsvarar en ökning med tre procent jämfört med förra året.

Media: Studentliv, SR Stockholm och Örebro, Södermanlands Nyheter, Aftonbladet, Eskilstuna-Kuriren. Fler: Kåre Bremer, StAF-bloggen.

Unga lärosäten utarmas

Sveriges nyare lärosäten sätts på undantag när den statliga högskolepolitiken inriktas totalt på att ge ett fåtal äldre universitet internationell elitstatus. Det menar tre forskare i en färsk rapport, samtidigt som de beklagar utvecklingen. De konstaterar att även de yngre lärosätena utgör några av ”de viktigaste instrumenten för näringspolitisk utveckling i landet som helhet”.

I Stockholm-Mälarregionen handlar det exempelvis om att Örebro universitet och Mälardalens högskola får leva med en krympande ekonomi. Kanske extra tragiskt då just dessa lärosäten har varit bland de bästa på att anta en av de mest centrala tillväxtpolitiska utmaningarna i regionen: att bredda rekryteringen till den högre utbildningen. (Se Mälardalsrådets rapport från förra året, pdf.)

Uppdaterat: Även SR Örebro uppmärksammar nyheten. Bloggat: German Bender på TCO.

52 000 i kö till studentbostad

SvD uppmärksammar den extrema brist på studentbostäder som råder i Stockholmsområdet. 52 000 personer står i kö till SSSB:s 8 000 bostäder, hos Stockholms stads bostadsförmedling ligger den kortaste kötiden – för en studentetta i Tullinge – för närvarande på tre år.

Mycket har redan sagts om detta. Men för Stockholm-Mälarregionens del, med tanke på de ambitioner man har att utgöra en väl fungerande kunskapsregion, står det klart att en central utmaning handlar om att på ett mer förutseende sätt väva in bostadsbyggandet i en medveten politik för kompetensförsörjning. Att döma av de slutsatser som dras i exempelvis Regionplanekontorets RUFS 2010 kommer det att vara en viktig förutsättning för Stockholms ekonomiska utveckling att man lockar till sig fler studenter från resten av landet såväl som världen. Det finns alltså goda skäl att under de kommande åren prioritera åtgärder för att förbättra bostadssituationen för studenter.

Även ABC, Rapport, SR och Nyhetskanalen uppmärksammar frågan. DN skriver idag om bostadsbyggandet under den senaste mandatperioden. I bloggosfären: Stockholmsvänstern, Jesper Svensson (FP), Sofia Arkelsten (M), Röda Berget (S). Kontinuerlig debatt dessutom på Läge för lägenheter. Uppdaterat: Ekot hakar på.

3 Mälardalsuniversitet på Shanghai-listan

På den lista som härom dagen publicerades av Academic Ranking of World Universities, den så kallade Shanghai-rankingen, återfinns tre svenska lärosäten bland de främsta 100. Det rör sig om Karolinska Institutet (42), Uppsala universitet (66) och Stockholms universitet (79). Alla dessa är belägna i Stockholm-Mälarregionen, och alla dessa har också avancerat på listan sedan förra året.

Resultatet är naturligtvis glädjande, dels för att Sverige placerar sig relativt högt (i synnerhet räknat per capita) men också för att Stockholm-Mälarregionen håller ställningarna som rikets dominerande utbildningsregion. Ändå är det viktigt att hålla i minnet att rankinglistor av det här slaget – precis som SU:s rektor Kåre Bremer påpekar på sin blogg – säger väldigt lite om kvaliteten på enskilda utbildningar och därför är av begränsat värde för blivande studenter som står inför valet av lärosäte. Det finns också andra orosmoln: På 100-listan över de främsta lärosätena inom samhällsvetenskap finns Sverige överhuvudtaget inte representerat. Jag tolkar det som ett stöd för åsikten att urholkningen av resurser till samhällsvetenskapliga studier har fått pågå alldeles för länge i Sverige.

Se Sverige-listan här. Även Brita Lundström på StAF bloggar.

Uppdaterat: Kommentar dessutom från Beatrice Högå, ordförande för Sveriges Förenade Studentkårer. Liksom Stockholms stads finansborgarråd Sten Nordin.

Media: DN, ABC, SvD, SR, Sydsvenskan, E24, SVT.

KTH förlorar 100 miljoner

Enligt en artikel i Dagens Nyheter (ännu ej på nätet) beräknar KTH att 1 000 av dagens 1 500 utomeuropeiska studenter försvinner i samband med att regeringen inför studieavgifter. Samma mönster gäller vid andra lärosäten, och kontentan tycks tyvärr bli förlorade intäkter – runt 100 miljoner kronor för KTH:s del – och en minskad internationalisering av högskolesektorn.

I vanlig ordning har jag svårt för de principiella argument som framförts både för och emot studieavgifter för utomeuropeiska studenter. Jag är verkligen osäker på om det existerar något sådant som en universell rätt till kostnadsfri utbildning vid svenska lärosäten. Icke desto mindre bör regeringen vara vaksam på om införandet av studieavgifter i själva verket blir en kontraproduktiv åtgärd. Det som har beskrivits som en politik för ökade intäkter och bättre kvalitet riskerar att bli det motsatta – åtminstone om man lyssnar till högskolesektorns egna bedömningar.

Vad de försvunna internationella studenterna kommer att innebära för Stockholm-Mälarregionen återstår naturligtvis att se. Sannolikt kommer högskoleminister Krantz (eller hans efterträdare) att tvingas tänka om även i detta fall, om det skulle visa sig att de värsta farhågorna besannas. Men tillsvidare är det nog ändå hög tid att börja fundera över åtgärder som kan minska bortfallet och dämpa de negativa ekonomiska konsekvenserna: kanske ett intensifierat arbete med utbytesprogram, eller varför inte regionala stipendiesystem för besökande studenter. Något måste troligen till för att huvudstadsregionen inte ska förlora fart i den värdefulla internationaliseringsprocess som trots allt har pågått under senare decennier.

Notera att också turerna kring antagningsreglerna – där Tobias Krantz härom dagen backade inför kritiken – också får en effekt på i vilken utsträckning personer med utländska betyg får tillgång till den svenska högskolan: Rapport, Ekot, Expressen, DN, Aftonbladet. Bloggat om detta: Christian Stråhlman, Beatrice Högå.

Edit: Även Expressens Aron Lund kommenterar KTH:s förlust.

Handelskammaren varnar för kompetensbrist

Handelskammarens återkommande konjunkturrapport Stockholmsbarometern ser en stark jobbtillväxt framför sig som dock hotas av en förestående kompetensbrist inom exempelvis databranschen och de privata tjänstenäringarna. Saxat ur rapporten:

I takt med att nyanställningar tar fart och antalet anställda ökar, stiger också problemen med att få tag i rätt kompetens och arbets­kraft. Brist på arbetskraft förhindrar företag att matcha den ökade efterfrågan, vilket dämpar tillväxten.

Självfallet är det hög tid att ta ett regionalt grepp om vilka åtgärder som bör till för att hantera den typen av problem. Jag har under en längre tid sneglat avundsjukt på de storstadsregioner som har lyckats samlas kring en strategi för ekonomisk utveckling och internationell konkurrenskraft. Betänk exempelvis Helsingfors, som i sin ”Competitiveness Strategy for the Metropolitan Area” har utsett kompetensförsörjning till främsta prioritet och som i tur och ordning anbefaller ett ökat samarbete med regionens universitet och högskolor, förbättrad infrastruktur kring lärosätena och en ökad internationalisering av utbildningssektorn som första åtgärder för en förbättrad konkurrenskraft. Med all säkerhet något att ta intryck av.

Stockholmsbarometern i media: SvD, P4 Radio Stockholm, DN. Bloggat: Den hälsosamme ekonomisten.