80 procent färre internationella studenter
Jag besökte i morse Länsstyrelsen i Stockholm och ett frukostseminarium om utmaningen att attrahera internationella studenter till Sverige. Utvecklingen på den fronten är inget annat än skrämmande: Vad som pågår är en veritabel av-internationalisering av den svenska högskolan. Enligt de allra färskaste siffrorna från VHS för innevarande termin har 1 370 utländska studenter registrerat sig på svenska högskolor. Det motsvarar en minskning med i storleksordningen 80 procent.
Det är i dagsläget svårt att veta vad en fortsatt trend i den riktningen innebär för kvaliteten på utbildning och forskning, näringslivets kontakter med omvärlden och det svenska samhället i stort. Men det finns all anledning att ta till sig de slutsatser som under morgondagens seminarium skisserades av Gunnar Enquist på Högskoleverkets analysavdelning. Sannolikt behövs:
- En nationell strategi för att attrahera internationella studenter.
- En större medverkan från näringslivet.
- En medveten utveckling av Sveriges specifika konkurrensfördelar.
- En mycket stor satsning på ytterligare stipendier.
- En prioritering av internationella studenter, inte minst när det gäller mottagande och studiesociala frågor.
I alla dessa frågor är det lätt att se en potentiell roll för regionala aktörer, i synnerhet de som har ett uttalat tillväxtuppdrag eller ägnar sig åt kompetensförsörjning. Men hittills är frågan outredd: Finns utrymme för en regional samling kring stipendier, marknadsföring, praktikplatser, bostäder och mottagande för just internationella studenter? Vilka kommuner, landsting och organisationer skulle ställa sig bakom och delta i en sådan satsning?
Ett ord också om lärosätenas roll i detta. Det förekommer idag ett välkommet uppvaknande gällande behovet av en skärpt budskapsformulering, kommunikation och marknadsföring. Men det är viktigt att se vårt gemensamma intresse i dessa frågor. Om högskolorna tvingas flytta över allt för mycket resurser från undervisning till reklambudget påverkar det deras verksamhet i en negativ riktning. I ett sådant läge blir utfästelsen om att ”konkurrera med kvalitet” tämligen ihålig.
Kommentera
Nicke Grundberg
... arbetar på Mälardalsrådet som processledare för Stjärnbildning och ansvarig för frågor om kunskaps- och kompetensförsörjning i Stockholm-Mälarregionen.
Knuff-länkar
- Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.
Jag tycker det är bra att diskussionen om avgifter för utländska högskolestudenter förs – det är alltid nyttigt att pröva vad som ska finansieras med skattemedel.
Varför inte även inkludera alla flyktingar och invandrare som redan finns i landet i denna diskussion? Här finns redan många duktiga och ambitiösa individer som sedan tidigare har en akademisk utbildning eller som har möjlighet till framgångsrika akademiska studier i Sverige – hur kan vi skapa bättre möjligheter för dessa individer?
Jag ser ingen motsättning mellan dessa grupper – allt som är bra för individerna och för samhällets utveckling bör uppmuntras. Den stora skillanden är dock att vi idag har offentliga kostnader för många individer som redan finns i landet och som i mycket större utsträckning skulle kunna vara resurser i den samhällsekonomiska utvecklingen. Här har de offentliga myndigheterna och arbetsgivarna en stor utmaning – hur kan vi får större glädje av de individer som redan finns här?
Jag ser fram emot att möta modiga myndigheter och arbetsgivare som vill förändra!